Karta Stäng  
Personinfo Stäng  
Information Stäng  
Källor och referenser Stäng  
  English
 
Index

Armenien

Urartus civilisation

Segern för Självständighet

Dynastin Artashesian på Armeniens tron

Armenien mellan Rom och arsaciderna

Antagandet av Kristendomen

Försvaret av kristendomen

Armenien under dynastin Bagratounian

Kilikien - Den Nya Armenien

Armenien under turaniskt styre

Armeniens renässans eller återuppståndelse

Östfrågan

Ryssland i Kaukasus

Den armeniska frågan

Kamp på två fronter

Tsarryssland mot armenierna

Ungturkarnas revolution och det armeniska folket inför det första världskriget-

Första världskriget

Armeniens återuppståndelse

Armenien på väg mot självständighet, 1918

- Armenien på väg mot självständighet, 1918

Östarmenien

Västarmenien

De hoppfulla åren (1914-1917)

"Hopp och känslor", (mars-oktober 1917)

Bolsjevikrevolutionen och Armenien

Transkaukasus i drift (november 1917- mars 1918)

Dilemman (mars-april 1918)

Krig och självständighet (april-maj 1918)

Republikerna Georgien, Azerbajdzjan och Armenien

Supplikanterna (juni-oktober 1918)

Sammanfattning

Sovjetiska Armenien

Den andra självständiga republiken Armenien

Summa summarum

FöregÃ¥ende sida Sida 115 Nästa sida Mindre font större font Utskriftvänlig version  
Om vi inte hade skapat de två kulturerna med grekiskt påbrå, nämligen renässansen efter korstågen vars ursprung var grekisk och inte arabisk, och den andra renässansen som ägde rum med upplysningen av grekiska litteraturen i Konstantinopel, hur skulle den europeiska kulturen ha kunnat frodas och utvecklas?"

Dessutom kan man fråga sig hur Europas öde skulle sett ut om Bysans, under 600- och 700-talen, inte hade stoppat araberna från att öppna ett annat fotfäste i ett svagt och uppdelat Europa, och till slut, under 1000-1100-talen, inte hade fortsatt motståndet mot turanierna och försenat deras anfallsvåg fram till 1400-talet då Europa var tillräckligt starkt för att kunna ägna sig åt en motoffensiv under 1600-1700-talen? 8

I denna del som är tillägnad Armeniens relation med Bysans ska vi försöka återge och påvisa den viktiga roll som Armenien, eller snarare armenierna, spelade i denna "Europas halva historia under Medeltiden" och ägna oss åt den del som Armenien har haft i Bysans utveckling, en roll som inte är mindre än den som Bysans spelade gentemot Armenien.

Vi vet att östimperiets historia indelas i tre sammanhängande episoder; från 330-770 e. Kr. som är det östromerska imperiets period, 771-1071 som är själva det bysantinska imperiets tid 9 och till slut 1071-1453 som är det grekiska imperiets period. Dock, i enlighet med de flesta historiker, återger vi historien om alla dessa politiska organisationer under namnet östromerska imperiet eller Bysans.

Bysans armeniska soldater

Bland all hjälp som Armenien har bidragit med till Bysans är dess soldater, med största sannolikhet den allra viktigaste. Bysans som ständigt hotades och hotade och som ständig var i krig mot öst och ibland mot väst och de slaviska folken, var i behov av en armé. Då Bysans egna medborgare avskydde soldatlivet var dess armé ingen nationell styrka utan bestod av yrkessoldater från andra länder och var väldigt lik de brittiska och amerikanska arméerna under 1800-talet. Denna armé var relativt liten då dess antal aldrig uppgick till mer än 150 000 man. Enheterna som användes för försvaret av imperiets olika delar eller skickades till olika platser, även de som har lämnat de största ruinerna efter sig i historien (bl.a. vid återerövringen av Italien, försvaret av Mindre Asien och kampen mot de slaviska stammarna) översteg aldrig 20 000 eller 30 000 man.