Karta Stäng  
Personinfo Stäng  
Information Stäng  
Källor och referenser Stäng  
  English
 
Index

Armenien

Urartus civilisation

Segern för Självständighet

Dynastin Artashesian på Armeniens tron

Armenien mellan Rom och arsaciderna

Antagandet av Kristendomen

Försvaret av kristendomen

Armenien under dynastin Bagratounian

Kilikien - Den Nya Armenien

Armenien under turaniskt styre

Armeniens renässans eller återuppståndelse

Östfrågan

Ryssland i Kaukasus

Den armeniska frågan

Kamp på två fronter

Tsarryssland mot armenierna

Ungturkarnas revolution och det armeniska folket inför det första världskriget-

Första världskriget

Armeniens återuppståndelse

Armenien på väg mot självständighet, 1918

- Armenien på väg mot självständighet, 1918

Östarmenien

Västarmenien

De hoppfulla åren (1914-1917)

"Hopp och känslor", (mars-oktober 1917)

Bolsjevikrevolutionen och Armenien

Transkaukasus i drift (november 1917- mars 1918)

Dilemman (mars-april 1918)

Krig och självständighet (april-maj 1918)

Republikerna Georgien, Azerbajdzjan och Armenien

Supplikanterna (juni-oktober 1918)

Sammanfattning

Sovjetiska Armenien

Den andra självständiga republiken Armenien

Summa summarum

FöregÃ¥ende sida Sida 214 Nästa sida Mindre font större font Utskriftvänlig version  
Transkaukasien under ryskt styre

För en rättvis bedömning av de framsteg som den ryska regimen, trots sina nackdelar, åstadkom i Transkaukasien under 1800-talet är det nödvändigt att återge den rådande politiska atmosfären år 1828, d.v.s. på den tid då hela Transkaukasien (inklusive Batum och Kars) hade hamnat i ryssarnas händer.

Östarmenien och Azerbajdzjan fanns, fram till dess, under Persiens styre. På grund av försvagningar i Persien under 1700-talet hade dessa områden blivit övergivna och lämnade åt sina öden, ödelagts och blivit otrygga vilket orsakade ruineringen av hela regionen. Östarmenien och Azerbajdzjan delades i ett antal olika khandömen vilka styrdes av en självstyrande Khan som i sin tur betalade årlig skatt till Teherans regim och i gengäld hade makten över livet och egendomen för invånarna i sitt distrikt. 43 Dessa korrupta och obarmhärtiga khaner hittade undersåtar och medarbetare bland de lokala herrarna, bl.a. turkiska och tatariska beger och armeniska meliker vilka i sin tur, precis som khanerna, gick att köpas till ett rätt pris, d.v.s. precis som khanerna vilka tjänade en högre instans så svarade dessa till khanerna. Invånarna i dessa trakter levde ett miserabelt liv, till den grad att totala antalet invånare i hela Transkaukasien vid början av 1800-talet hade sjunkit till mindre än 1,5 miljoner. 44

Dock innebar ryssarnas styre, även om det inte medförde frihet, åtminstone en regim med ordning, lagar och trygghet vilken tillätt en stegvis utveckling och framsteg för landet och gjorde att invånarantalet i Transkaukasien ökade från 1,4 miljoner år 1828 till sju miljoner år 1914, medan antalet invånare i den asiatiska delen i det ottomanska imperiet stod så gott som stilla under hela 1800-talet.

Städerna utvecklades och expanderade i en högre takt. Tbilisi som år 1828 hade cirka 25 000 invånare hade en befolkning på 300 000 personer år 1914 45 och Baku hade gått från att ha knappt 8 000 invånare i 1828 till att ha 250 000 år 1914.

Den ekonomiska spurten i Transkaukasien var inte mycket mindre än det ovannämnda heller och vi återkommer till det i nästa kapitel.

Och till slut bör man nämna att Rysslands intåg i Kaukasus och Transkaukasien även hade en oundviklig påverkan på det ryska folkets kulturella liv precis som en rysk historiker har påpekat: "Denna erövring har satt ryska folkets skapande anda i rörelse på grund av den storhet och shokouh och den ridderliga andan hos dess folk. De två stora ryska poeterna Pushkin och Lermontov var delaktiga i denna seger (Tolstoj kan också tilläggas till dessa två namn). Den ryska litteraturen och senare även den ryska musiken har också påverkats starkt av denna region. Den orientaliska andan i den moderna ryska musiken t.ex. i Rimsky-Korsakovs verk (och inte minst i Aram Khatchatourians verk) och Boroline kan sägas att har sin inspirationskälla här". 51