Karta Stäng  
Personinfo Stäng  
Information Stäng  
Källor och referenser Stäng  
  English
 
Index

Armenien

Urartus civilisation

Segern för Självständighet

Dynastin Artashesian på Armeniens tron

Armenien mellan Rom och arsaciderna

Antagandet av Kristendomen

Försvaret av kristendomen

Armenien under dynastin Bagratounian

Kilikien - Den Nya Armenien

Armenien under turaniskt styre

Armeniens renässans eller återuppståndelse

Östfrågan

Ryssland i Kaukasus

Den armeniska frågan

Kamp på två fronter

Tsarryssland mot armenierna

Ungturkarnas revolution och det armeniska folket inför det första världskriget-

Första världskriget

Armeniens återuppståndelse

Armenien på väg mot självständighet, 1918

- Armenien på väg mot självständighet, 1918

Östarmenien

Västarmenien

De hoppfulla åren (1914-1917)

"Hopp och känslor", (mars-oktober 1917)

Bolsjevikrevolutionen och Armenien

Transkaukasus i drift (november 1917- mars 1918)

Dilemman (mars-april 1918)

Krig och självständighet (april-maj 1918)

Republikerna Georgien, Azerbajdzjan och Armenien

Supplikanterna (juni-oktober 1918)

Sammanfattning

Sovjetiska Armenien

Den andra självständiga republiken Armenien

Summa summarum

FöregÃ¥ende sida Sida 341 Nästa sida Mindre font större font Utskriftvänlig version  
"April-teserna" och de armeniska bolsjevikerna

De armeniska bolsjevikerna följde lojalt, som en del av den ryska organisationen, direktiven från partiets Centrala Kommitté. Följaktligen var de under den provisoriska regeringens första dagar, reserverade i sin kritik av administrationen i Petrograd . Bolsjevikerna, som såg marsrevolutionen som den borgardemokratiska mellanakten vilken enligt marxismens föreskrifter skulle leda till proletariatets seger, samarbetade ofta eller slog sig ihop med sina socialdemokratiska kamrater, mensjevikerna. Majoriteten inom bolsjevikernas Centralkommitté, inklusive I. V. Stalin, var övertygad om att det andra steget i revolutionen, proletärernas resning, inte var nära förestående. 24 Ett sådan påstående avvisades kraftigt av Lenin (Vladimir Ulianov), strax efter hans återkomst från exilen i Schweiz. I sina berömda "April-teser" fördömde Lenin dualiteten inom administrationen som delades mellan den provisoriska regeringen och Petrograds sovjet, avvisade koalitionstaktiken med mensjevikerna, krävde ett bildande av ett sant revolutionärsocialistisk koordinerande organ, den Tredje Internationalen, angrep fortsättandet av det kapitalistisk-imperialistiska kriget, och insisterade på att tiden var kommen för att fortsätta till det andra steget för proletärernas revolutionsdiktatur. "All makt åt sovjeterna" var den slogan som på bästa sätt uttryckte Lenins "teser". 25 Trots opposition från många bolsjevikledare som ansåg att programmet var otidsenligt och oortodoxt, lyckades Lenin skickligt manövrera programmet mot ett antagande i den Allryska Bolsjevikkonferensen i Petrograd i maj 1917. 26

De armeniska bolsjevikerna, ledda av Shahoumian, Anastas Mikoyan, Askanaz Mravian, Sargis Khanoyan m.fl., 27 anpassade sina aktiviteter till "teserna". Men eftersom mensjevikerna var socialdemokratins mästare i Kaukasus var det bolsjevikerna som tvingades dra sig tillbaka från de redan etablerade partikommittéerna och de ledande styrelserna. Det utvecklades en betydande obeslutsamhet bland de bolsjevikiska medlemmarna vilka var så få i vissa områden att en separation från mensjevikerna verkade väldigt opraktisk. Trots det var delningen definitiv, även i lokala organisationer som i Kars där det bara fanns fyra bolsjeviker. 28 När Shahoumian fick veta att "April-teserna" hade antagits, introducerade han en misstroendemotion i Bakus sovjet mot den provisoriska regeringen, men den icke-bolsjevikiska majoriteten röstade ner motionen. Det var Shahoumian som fick misstroenderösten, vilket resulterade i att han fick lämna posten som ordförande för sovjeten. 29 Utan att låta sig avskräckas engagerade han sig i en mängd partiaktiviteter. Tillsammans med Mikoyan gav han ut "Sotsial-demokrat", en armeniskspråkig bolsjeviktidning med en rapporterad upplaga på 4 000. 30 I juni var Shahoumian i Petrograd för att delta i den Första Allryska Sovjetkongressen. 31 Vid sin hemkomst till Kaukasus, uppmuntrade han sina kamrater i Tiflis, mensjevikernas näste, att dra sig tillbaka från redaktionen för "Pajkar" (Kamp) och publicera sin egen tidning, "Banvori krive" (Arbetarens strid). I Alexandropol assisterade Shahoumian redaktörerna för "Nor Kiank" (Nytt liv), den första bolsjevikorienterade armeniska tidningen som dök upp i Jerevan-guberniian. 32 Den armeniska bolsjevikpressen attackerade Dashnaktsoutiuns nationalistiska politik, krävde sovjeternas återtagande av makten och smädade dem som stödde en fortsättning av kriget. Den ryska soldaten, otålig att återvända hem, uppmanades att resa sig mot sina befälhavare. 33