Armeniens roll i skapandet av kristna arkitekturen
Dock var den allra viktigaste rollen inom kulturen och civilisationen, som Armenien hade under seklerna efter antagandet av kristendomen, den inom arkitekturen som var den mest genuina återspeglingen av tankarna och anden hos ett folk och en era. Det är inom detta område som det armeniska folket har spelat sin roll som den kompletta länken mellan öst och väst. Och det är även i detta område som det armeniska folket med sin styrka, genuinitet och säregna drag har visat kraften hos sin skapande kreativitet.
Armeniens delaktighet i kulturens och konstens utveckling har beskrivits väldigt bra av den berömde österrikiske historikern och konstkännaren J. Strzygowski och denne har tillägnat ett av sina viktigaste verk till Armeniens arkitektur och dess kopplingar till Europa. 82
I det verk som han skrev efter en lång resa till Armenien 1913 och fick mycket hjälp med av den armeniske vetenskapsmannen och arkitekten Toros Toramanian, som Armenien är mycket tacksamt mot, har Strzygowski bevisat att orientens kristna arkitektur, som fram till uppkomsten av den romerska arkitekturen i 1000-talet i väst dominerade över andra kristna arkitekturer har den armeniska arkitekturen att tacka för sin existens. Han säger att ursprunget hos orientens kristna arkitektur finns att finna i Armenien. Han har även sagt att i sin forskning om den kristna konsten "har han där (i Armenien), för första gången känt en fast grund under sina fötter". 84
Vi vet att kristendomen, under sin begynnelseperiod, hade ett begränsat intresse för konst, eftersom den betraktade konsten som en symbol för synd och en skola för spridning av hednisk tro och moraliskt förfall. Men med tiden och i synnerhet fr.o.m. 300-talet, med acceptansen av kristendomen, först i Armenien och sedan i romarriket, har vi bevittnat en ökad aktivitet inom religiös arkitektur, då folken och även deras härskare uttryckte sin kärlek och sitt intresse för den nya religionen med enorma och pampiga byggnader som tillägnades kristendomen.
I romarriket och i Konstantinopel var dessa byggnader speciellt influerade av forntidens arkitektur. De flesta kyrkor kom under en lång tid att likna den gamla stilen som blev känd som Basilika och förblev så. Det var först vid slutet av 300-talet och början av 400-talet som uppfinningen av nya tekniker och former, bl.a. de fyrkantiga tornen och kyrkor med centrala plan och basilika med kupoler och andra stilar revolutionerade den kristna arkitekturen och resulterade i den nya form vid namn bysantinska stilen som kom att dominera den religiösa arkitekturen under många sekler.
Strzygowski har i sin bok visat att den kristna arkitekturen har Armenien att tacka för en del av sina uppfinningar och former. Denne påpekar att Armenien och Persien har haft samma roll för den kristna arkitekturen som Grekland har haft för forntidens arkitektur. Armenien som hade kontinuerlig kontakt med det ickekristna Persien och dess hedniska arkitektur och såg hur Persien redan för länge sedan byggde kupoler, vars form är inte helt skild ifrån mazdeismen och dess dyrkan av solen, lärde sig denna konst. Eftersom Armenien var det första landet i öst som hade antagit kristendomen som sin statsreligion, var det även ett av de första länderna i vilket konsten att bygga kyrkor fick oerhört fart. Som Texier skriver: "Påverkan som kristendomen gjorde på Armeniens arkitektur verkar som en nationell inspiration." 85
Charles Diehl har, om Strzygowski slutsatser angående Armeniens arkitektur, sagt att under denna period märker man en otrolig blomstring, fr.o.m. 400-talet med basilika som hade täckta tak, dels med ett långskepp eller med tredubbelt långskepp, som fortsätter fram till 600-talet, men speciellt olika stilar med fyrkantiga kupoler och med centraliserad stil (Zentralbau och Zentralkuppel). Dessutom, med blandningen mellan lätta bågformiga tak med kupoler skapades en rad nya stilar som trippelsnäcka och basilika med kupol och en stil med grekisk kors och en enkel båge med kupol.
|
