Karta Stäng  
Personinfo Stäng  
Information Stäng  
Källor och referenser Stäng  
  English
 
Kronologi  
Armenien och det armeniska hglandet
- Armeniska hglandet r ett bergslandskap, en naturlig fstning som strcker sig frn stra Kaukasus till Anatolien och frn Svarta havet till Mesopotamien. Detta hgland bestr av flera bergskedjor, av vilka bergskedjorna Taurus och Pontos r de tv viktigaste. Mellan dessa bergskedjor finns flera hga sltter, varav flesta ligger p en hjd av 1 000-2 000 meter ver havet. I dalarna rinner ngra av omrdets strsta floder fram, bl.a. Aras, Eufrat och Tigris.
Urartus kungadme
2000-1000 f. Kr. De indoeuropeiska folkgrupperna brjar dyka upp i Europa och Asien och brjar bostta sig p det armeniska hglandet.
860 f. Kr. Det urartuiska riket nmns fr frsta gngen i skrifter som lmnats av Assurbanipal, Assyriens konung. Centrum fr Urartus kungadme lg vid sjn Van och utvecklas till en respektingivande granne till Assyrien.
800-talet f. Kr. De ursprungliga armeniska stammarna brjar bostta sig p det armeniska hglandet och brjar etablera sig. Enligt legenden hette deras stamfader och ledare Hayk, som armenierna anser som sin stamfader och drfr kallar armenierna sig sjlva fr "hay" d.v.s. Hayks sner och sitt land fr Hayastan (Hayks land). En annan, mer vetenskaplig teori om benmningen av armeniska folk baseras p de urstammar som man tror att dagens armenier bestr av. Den lokala befolkningen som bodde i omrdet vid tiden fr de indoeuropeiska stammarnas ankomst kallades fr arme-shupria (kung Arames folk). De invandrande indoeuroperna kallade sig fr Hayatsa folket som kom att med tiden dominera i det armeniska hglandet och assimilera armeshupria-folket. Utifrn dessa tv stammars namn, kom det frsta egentliga befolkningen att kalla sig fr hay och landet fr Hayastan, efter Hayatsa folket, medan grannarna kallade det fr deras gamla namn, nmligen armenier och landet fr Armenien.
782 f. Kr. Urartus kung, Argishti I, grundar staden Erebouni som r dagens Jerevan, Armeniens huvudstad.
Armenien blir ett land
600-talet f. Kr. Den armeniske prinsen Parouyr allierar sig med mederna och kalderna i kriget mot Assyrien och efter ervrandet av assyriernas huvudstad Ninive utses av de segrande till Armeniens kung.
521 f. Kr. Armenien nmns fr frsta gngen officiellt, som ett land, i en kilskrift tillhrande den persiska kungen Darius. Armenien annekteras till Persien.
331 f. Kr. Alexander den store anfaller Persien och besegrar Darius III:s arm. Armenien ervras dock aldrig av den makedoniska armn. Detta innebr att Armenien frigr sig frn Persien och fr mer eller mindre tillbaka sin sjlvstndighet.
322 f. Kr. Det frsta armeniska kungadmet grundas av kung Jervand I.
215 f. Kr. Efter nstan hundra r av sjlvstndighet frlorar Armenien sin sjlvstndighet till seleukiderna fr en kort period.
Dynastin Artashisian, Armeniens frsta kungliga dynasti (190 f. Kr. - 12 f. Kr.)
190 f. Kr. Kung Artashes I utropar sig som kung av Armenien och blir grundare till den frsta armeniska dynastin Artashisian.
159 f. Kr. Kung Artavazd I.
149 f. Kr. Kung Tigran I.
123 f. Kr. Kung Artavazd II.
105 f. Kr. Armenien frlorar det pgende kriget mot Parterna och kung Artavazd II tvingas enligt dtidens sed att lmna ifrn sig sin son, Tigran, som krigsfnge. Tigran vxer upp i den persiska kungens hov vilket prglade hans tankestt och kom att spela stor roll under hans kommande regeringstid.
95 f. Kr. Kung Artavazd II dr och eftertrds av sin son Tigran II, ven kallad Tigran den store. Under Tigran II:s tid nr Armenien sin storhet genom historien och frvandlades till en mktig stormakt. Tigran den stores enda riktiga motstndare kom att bli den romerska fltherren Lucullus.
Tigran den Store skapar Storarmenien
70 f. Kr. Tigran II:s Armenien nr hjden av sin makt. Hans imperium strcker sig frn Kaspiska havet i st till Medelhavet i sydvst och Svarta havet i nordvst.
69 f. Kr. Krig utbryter mellan Rom och Armenien. Lucullus drar ut sitt frsta krigstg mot Tigran II.
68 f. Kr. Lucullus startar sitt andra krig mot Armenien.
67 f. Kr. Pompejus drar ut i ett flttg mot Armenien.
56 f. Kr. Tigran den store dr r 56 f. Kr. och eftertrds av sin son Artavazd III.
53 f. Kr. Marcus Antonius anfaller Armenien. I maskopi med Cleopatra luras den armeniske kungen i en flla och mrdas.
34 f. Kr. Alexander, son till Marcus Antonius och Cleopatra, stts p Armeniens tron och regerar landet i tre r under den romerska armn beskydd.
31 f. Kr. Artashes II, son till den mrdade kungen Artavazd III, kommer till tronen och allierar sig med den partiska kungen Farhad.
20 f. Kr. Roms kejsare, Augustus, avstter Artashes II och stter hans bror, Tigran III, p den armeniska tronen.
12 f. Kr. Tigran IV blir kung i Armenien. Han blir den siste kungen i dynastin Artashesian som dr ut r 2 f. Kr.
2 f. Kr. Caius Caesar skickar sin styvson, Ariobarzane, som kung till Armenien.
11 e. Kr. Ariobarzane I eftertrds av sin son Artavazd V.
17 e. Kr. Germanicus kommer till Armenien fr att krna kung Artashes III.
Dynastin Arshakounian, Armeniens andra kungliga dynasti (53 e. Kr. - 423)
53 e. Kr. Tirdat I stiger p Armeniens tron och grundar den armeniska dynastin Arshakounian.
62 e. Kr. Tirdat I krns av kejsar Nero i Rom och utnmns till Armeniens konung.
100 Axidars krns till Armeniens kung.
113 Phartamasiris eftertrder Axidars.
116 Parthamaspats kommer till makten.
117 Vologuse I blir Armeniens nya kung. Kejsar Hadrianus tergav Armenien dess sjlvstndighet och utropar det som Roms allierade.
140 Sohemus eftertrder Belash p Armeniens tron.
178 Samatrouks blir kung.
216 Vologuse II krns till Armeniens kung.
217 Tirdat II (ocks kallad Khosrov) blir Armeniens nye kung.
228 Sassaniderna som sedan en tid tillbaka har kommit till makten i Persien anfaller Armenien men krs tillbaka.
242 Sassaniderna undertecknar ett fredsavtal med Rom och koncentrerar sina styrkorn mot Armenien. Kung Khosrov I faller offer fr frrderi och mrdas av sasanidiska perserna.
252 Kung Khosrov I:s son som har rddats undan sasanidernas massavrttning av den kungliga familjen och vxt upp utomlands, tervnder till Armenien och utropas till kung Tirdat III.
288 Kung Tirdat III dps av Grigor Lousavoritch (Ljusbringaren) och blir kristen.
Armenien: Vrldens frsta kristna stat, 301
301 Armenien blir den frsta kristna staten i vrlden nr kung Tirdat III utropar Kristendomen som landets statsreligion.
303 Byggnaden av katedralen och katolikosstet Etchmiadzin (armeniska fr "plasten fr nedkomsten av den enfdde") pbrjas och str klar r 305.
330 Kung Tirdat III dr och Armenien gr in i en av de svraste perioder i sin historia. Kung Khosrov II eftertrder Tirdat III p den armeniska tronen.
340 Khosrov II:s son Tiran stiger p tronen. Under hans regeringstid frsvagas Armenien ytterligare som en direkt fljd av motsttningarna mellan hovet och kyrkan.
351 Kung Tiran abdikerar och lmnar ver tronen till sin son Arshak II.
363 Bysans undertecknar ett avtal med Persien enligt vilket man verlmna stora och strategiska omrden till perserna och dessutom lmnar Armenien ensamma mot sasanidiska Persien. Shapour anfaller Armenien och ett blodigt krig bryter ut.
369 Kung Pap krns till Armeniens kung och leder landet till seger mot perserna och kr ut dem frn Armenien.
374 Kung Pap faller offer fr en bysantinsk iscensatt komplott och mrdas under en bjudning.
374 Kung Varazdat eftertrder Pap som Armeniens hrskare.
378 Kung Vagharshak krns till Armeniens kung. Under de kommande ren delas Armenien i tv lger, ett som stds av Bysans och ett som stds av sasaniderna.
386 Kung Khosrov III krns till kung. Bysans annekterar den vstra delen av Armenien, Armenien Minor, till det stromerska imperiet.
392 Armenien fr sin storhet tillbaka i och med krningen av kung Vramshapouh r 392.
Mesrop Mashtots uppfinner det armeniska alfabetet
405 Mesrop Mashtots, p uppdrag av kung Vramshapouh och katolikos Sahak I, uppfinner det armeniska alfabetet.
414 Kung Vramshapouh dr. 53
416 Shapour, son till den sasanidiske kungen Yezdgerd I, stts p Armeniens tron.
423 Kung Artashes tertar Armeniens tron frn perserna. Med hans dd i 428 kommer den andra armeniska dynastin, Arshakounian, till nda. Drmed lever denna gren av den persiska dynastin arsaciderna tv sekler lngre en den i Persien.
428 Armenien annekteras till Persien.
449 Utfrder den sasanidiske kungen Yezdgerd II ett pbud om att samtliga kristna i hans rike skulle anta mazdeismen. Detta blev upptakten till ett krig mot Armenien.
451 P vren invaderar den persiska armn Armenien efter att armenierna har vgrat verge kristendomen och kastat ut Yezdgerds sndebud. Slaget vid Avarayr den 26 maj gr till historien d en liten armenisk arm, under ledning av Vartan Mamikonian, frlorar slaget men lyckas vertyga Yezdgerd att verge sina planer om armeniernas omvndning.
489 Sasanidernas kung Vologuse utnmner Vahan Mamikonian, Vartan Mamikonians bror, till Armeniens generalguvernr och erknner Armeniens sjlvstyre och religionsfrihet.
491 Den armeniska kyrkan frblir trogen sin monofysiska tro och separerar sig frn kyrkorna i Rom och Bysans.
600-talet Islams uppkomst frndrar hela Mellanstern och kommer att ven pverka starkt Armeniens framtid.
639 Araberna inleder sitt flttg mot Armenien men sls framgngsrikt tillbaka av armenierna under kriget under 640 och 642.
645 Araberna utser sin egen generalguvernr fr Armenien och landet hamnar under deras styre fram till r 859.
697 Armenierna gr uppror mot arabernas styre och de armeniska styrkorna leds av furste Smbat Bagratouni.
774 Armenierna gr uppror p nytt, denna gng under ledning av furste Moushegh Mamikonian.
850 tten Bagratounian ger s gott som hela Armenien, frutom provinserna Vaspourakan och Zangezour. Drmed hade Armenien terftt en enad makt i landet.
Dynastin Bagratounian, Armeniens tredje kungliga dynasti (862 - 1045)
862 Prins Ashot Bagratouni erknns, av kalifaten och Bysans, som Armeniens kung och drmed grundades Armeniens tredje kungliga dynasti, Bagratounian.
891 Kung Ashot I dr och eftertrds av sonen Smbat I r 892.
913 Azerbajdzjans emir, Afshin, anfaller Armenien och belgrar fstningen Kapouyt. Kung Smbat I kapitulerar med villkoret att fstningens garnison ska skonas. Afshin gr med p det men bryter sedan sitt lfte, fngslar Smbat I och senare avrttar honom.
918 Smbat I: son, Ashot II, terervrar Armeniens tron och landet terfr sin sjlvstndighet.
928 Kung Abas I krns till Armeniens kung.
952 Kung Ashot III stiger p Armeniens tron. Under hans regeringstid flyttas landets huvudstad, frn Dvin, till Ani, staden med de 1001 kyrkorna vid floden Arpa. Staden blomstrar och blir bagratouniska Armeniens hjrta och stolthet.
977 Smbat II kommer till Armeniens tro.
990 Gagik I utnmns till Armeniens kung.
1020 Kung Gagik I dr och efterlmnar tv sner. Hans ldsta son, Smbat III, krns till Armeniens kung medan den yngre sonen, Ashot gr uppror mot brodern och utropar sjlvstndighet i provinsen Lori.
1000-talet De frsta seldjukiska turkarna anfaller Armenien men krs tillbaka.
1042 Kung Smbat III dr och Bysans kejsare tar tillfllet i akt och anfaller Armenien frn vst medan landet str emot turkarnas anfall sterifrn. Gagik II (ven kallad Khatchik), son till Smbat III, blott 14 r gammal krns till Armeniens kung. Han blir den siste bagratouniska kungen.
1045 Bysans invaderar Armenien och landet frvandlas till en provins inom det stromerska imperiet. Kung Gagik II fngslas. De enda delar som lyckades bevara sin sjlvstndighet var provinserna Kars och Lori i ytterligare 100.
1048 Seldjukiska turkarna anfaller Armenien igen, kommer nda fram till provinsen Karin (nuvarande Jerevan) och massakrerar staden Arzens (dagens Erzurum) hela befolkning.
1054 Seldjukiska turkarna anfaller Armenien men terigen str fstningarna Ani och Manazkert mot deras anfall.
1064 Huvudstaden Ani faller. Bagratouniernas gamla sttliga huvudstad, de 1001 kyrkornas stad, plundras och jmnas med marken, befolkningen slaktas urskiljningslst.
1071 Det avgrande slaget vid Manizkert ger rum mellan Bysans och de seldjukiska turkarna och i avsaknaden av armenierna, som fram till dess Bysans tvingade de i ett tvfrontskrig, hade sttt emot turkarnas anfallsvg i mer en 100 r, lider den bysantinska armn ett krossande nederlag och hela Mindre Asien str ppen fr turkarnas invasion, vilken leder s smningom till Konstantinopels fall i 1453.
Den stora emigrationen till Kilikien
1080 Prins Rouben, en armenisk prins av tten Bagratounian, som tillsammans med ngra andra furstar har utvandrat frn Armenien och kommit till Kilikien, vid Medelhavskusten, grundar ett nytt furstendme i den bergiga delen av Kilikien. Denna blir grunden fr den fjrde armeniska kungliga dynastin, Roubinian, och det Nya Armeniens epos.
stromerska imperiets (Bysans) armeniska beflhavare och kejsare
500- till 1100-talet Armenien njde sig inte med att frse Bysans med endast soldater utan en hel del av dess armbeflhavare och mbetsmn kom frn Armenien. Den mest bermda av dessa beflhavare Nerses (Narses) med knamnet "Eunucken", som tillsammans med Belisaire r de tv strsta militra ledare under dynastin Justinien.

Armenien njde sig dock inte heller med att frse Bysans med militra ledare, utan under 800- och 900-talen bidrog man ven med ett antal kejsare.
1189 Armeniska beflhavare som tjnstgjorde hos bagratouniska kungarna i Georgien spelade en vikig roll i denna tertagande som resulterade i skapandet av ngra armeniska furstendmen i nordvstra Armenien under Georgiens beskydd, dr detta georgiska styre i Armenien frvandlades vid drottning Tamars tid (1189-1213) till en s stark militrisk och ekonomisk makt att den hade total kontroll ver denna del av Orienten. Man tertog strre delen av Armenien omfattande bl.a. Ani och Kars.
1095 Prins Rouben dr och eftertrds av sin son Konstantin I. Konstantins styre sammanfll med en viktig hndelse, nmligen det frsta korstget.
1100 Prins Konstantin I dr och eftertrds av sina sner Toros I (Theodor) och Levon I. Under Toros I:s, 1100-1129, regeringstid frvandlades Armenien till ett hertigdme, en viloplats fr de trtta korsriddarna. Den Nya Armenien fick stndigt utkmpa strider mot Bysans och de muslimska emirerna runtomkring.
1129 Toros I eftertrds av sin bror Levon I som regerade fram till 1137. Under hans regeringstid expanderade Nya Armenien till att ven omfatta stderna Misis, Adana och Tars och drmed hade den Nya Armenien ntt fram till Medelhavskusten.
1137 Den bysantinska kejsaren Jean III anfaller Kilikien och Levon I lyckas till brjan att st emot fienden men verlmnar sig till slut och dr i fngenskap. Landet hamnar under en kort period (1137-1143) under grekiska och turkiska plundringstg.
1143 En av Levon I: sner, Toros II, som har hllits fnge hos Bysans flyr och kommer till Kilikien och efter ett krig mot Bysans tertar styret i Nya Armenien.
1158 Bysans anfaller Nya Armenien och ockuperar Kilikiens sltt.
1159 Efter medling av Baudouin III, Jerusalems kung, inrttas ett fredsavtal mellan Bysans och Nya Armenien enligt vilket Kilikiens sltt verlmnas till Nya Armenien medan Bysans behller de viktiga stderna Anazarbe och Mamistra.
Dynastin Roubinian, Armeniens fjrde kungliga dynasti, Kilikien (1187 - 1375)
1187 Levon II, knd som den magnifike, kommer till makten. Under hans tid utropas Nya Armeniens sjlvstndighet och landet blir ett kungadme, Armeniens fjrde, fastn denna gng finns kungadmet inte p det armeniska hglandet lngre.
1199 Den 6 juni krnas Levon II av kardinal Conrad de Wittelsbach frn Mayence, eftertrdare till pve Celestin II och kejsarens representant, i kyrkan Kristus Helige Visdom i staden Tars, i nrvaro av 15 biskopar och 39 armeniska furstar och en grupp latinska adelsmn verrckte den kungliga kronan till Levon II och rkebiskop Grigor VI krnte Levon II som den nya hrskaren och arvtagare fr romerska imperiet i st.
1220 Levon II dr och eftersom han inte hade ngon son gr tronen till hans dotter Isabelle. Hon giftas bort till Hthoum I, son till storbaron Konstantin som var en av Levon II:s gamla beflhavare.
1226 Levon II:s dotter, Isabelle, gifter sig med storbaron Konstantins son, Hthoum, varvid han krns till Kilikiens nye kung, Hthoum I.
1270 Levon III eftertrder sin far, Hthoum I, p tronen. Hans frsta tgrd blir nedslagning av ett uppror bland missnjda armeniska furstar och sedan ett krig mot Egyptens sultan.
1289 Hthoum II eftertrder sin far, Levon III, p den armeniska tronen.
1291 , d.v.s. lite mer n tv hundra r efter att korsriddarnas frsta krigare landsteg p Medelhavets stra strnder, terfanns bara ett kristet land kvar hr och det var det Nya Armenien som hade lmnats t sina egna krafter och kunde trots detta fortstta sitt motstnd i ytterligare nra 100 r.
1305 Hthoum II stiger ner frn tronen och verlmnar den till sin brorson, Levon IV. Han frsker frverkliga sina fregngares plan om freningen av de katolska och armeniska kyrkorna men stter p folkets motstnd som kallar p mongolernas hjlp och de ockuperar landet och mrdar Hthoum II och Levon IV.
1308 Kung Oshin stiger p tornen och kr ut mongolerna frn Armenien.
1320 Levon V eftertrder sin far och tvingas frst av allt att ta itu med ett uppror bland armeniska adeln.
1342 Kung Levon V dr och lmnar inga barn efter sig. Armeniens tron vergr till tten Lusignan som fick sin rtt till den armeniska tronen genom giftermlet mellan Isabelle II, dotter till armeniska kungen Hthoum II, med Amoy de Tyr, bror till Cyperns frre kung Henrik II. Giftermlet hade resulterat i tv sner, Jean och Guy, vilka bde tjnstgjorde hos Bysans. Efter Levon V:s dd kom Jean till Armenien och blev under en kort tid landets kronprins. Det drjde inte lnge innan ven den andre brodern, Guy, kom till Armenien och krntes till nya kungen.
1344 Den nye kungen, Guy, som r katolik driver fram frgan om freningen av de katolska och armeniska kyrkorna vilket terigen vcker stark vrede bland armeniska folket som gr uppror och mrdar Guy. Han eftertrds av Konstantin IV, son till den store armeniske beflhavaren Baudouin.
1363 Konstantin V, ven han en katolik, kommer till makten men mrdas av folket varefter landet styrs under en kort tid av hans nka Marie de Gorigos.
1374 Levon VI Lusignan, brorson till Guy och sonson till Isabelle, Hthoum II:s syster kommer till makten. Han kommer att bli den siste armeniske kungen.
1375 Egyptens sultan anfaller Armenien fr att eliminera det sista kristna fstet i regionen och efter en tids motstnd kapitulerar fstningen Sis innebar slutet fr Nya Armeniens kungadme. Levon VI frdes som fnge till Kairo och vgrade att i sultanens nrvaro terf sin tron och sit land i utbyte mot konvertering till Islam.
1382 Efter medling av Kastiliens kung, slpptes han fri och kte till Rom och drifrn till Spanien och till slut till Frankrike. I Paris levde han i Karl II:s hov fram till 1393 d han dog och begravdes i katedralen S:t Dennis, bredvid andra franska kungligheter.
Armenien frvandlas till plundrings- och krigsarena fr de turkiska folken
1400 Mongoliska Temour Kahns armer sveper ver norra Mellanstern och in i Mindre Asien och Armenien och medfr dd och frstrelse med sig. Endast i staden Isfahan, i Persien, lter Temour bygga en pyramid bestende av 70 000 ddsskallar tillhrande stadens befolkning.
1402 Temour besegrar den ottomanska sultanen Bayazid vid slaget i Angora och ervrar sedan Izmir, Brousse och Nice men lyckades inte korsa Dardanellerna fr att anfalla Bysans. Han tervnder till Centralasien men dr p vgen av sjukdom r 1045.
1453 Den 29 maj anfaller sultan Mehmet II Konstantinopel med en arm p 200 000 och den bysantinska kejsaren Konstantin XI med knamnet Drogasus och hans lilla arm p 10 000 mn som hade lmnats ensamma t sitt de, kunde endast stta ett modigt motstnd och tminstone frsvara sin heder. Staden faller och i och med detta upplses den stromerska imperiet.
1514 Sultan Selim I, knd som den grymme, anfaller Persien, besegrar Ismail Shahs arm och ervrar strre delen av Armenien r 1516. Det r allts frst i brjan av 1500-talet som de ottomanska turkarna fr kontroll ver Armenien.
1585 De ottomanska turkarna har ftt kontroll ver hela Armenien och t.o.m. Georgien och Persiens Azerbajdzjan.
1620 Efter ett stort krig mellan Persien, under Shah Abbas styre, och det ottomanska imperiet undertecknas ett avtal enligt vilket det ottomanska imperiet behller strre delen av Armenien medan de viktiga omrden Jerevan, Nakhichevan och Karabakh verlmnas till Persien. Under detta krig tvngsflyttar Shah Abbas cirka 150 000 armenier frn grnsstaden Joulfa och bostter dem i nrheten av sin huvudstad, Isfahan. Den nya staden kallas Nya Joulfa.
1700-talet Armenien frvandlas till krigsarena fr de stndiga krigen mellan Persien och det ottomanska imperiet och totaldelades. Europa terupptcker Armenien och landet och dess folks brjar nmnas i vsterlndska bcker och reseskildringar.
Karabakhs fem armeniska furstendmen terfr sin sjlvstndighet
1722 De fem armeniska furstendmen i Karabakh terfr sin sjlvstndighet fr tta korta r. Dessa fem furstendmen hade dock haft mer eller mindre sjlvstyre och var den enda platsen dr armeniernas sjlvstndighet levde vidare. Dessa fem furstendmen var furstendmen Gulistan under ledning av familjen Melik Biglarian, furstendmen Djrabert under ledning av familjen Melik Israelian, furstendmen Khatchen under ledning av familjen Hassan Djalalian, furstendmen Varanda under ledning av Melik Shahnazarian och till sist furstendmen Tizk under ledning av familjen Melik Avanian.
1730 Efter heroiskt motstnd under ledning av den armeniske nationalhjlten, Davit Beg, faller Karabakh till slut i turkarnas hnder.
1735 Persiens Nader Shah kr ut turkarna ur landet och Karabakh sin terfr sitt gamla sjlvstyrande system under persisk verhet.
Ryssland gr entr i Kaukasus
1700-talets slut Ryssland gr entr i Kaukasien och brjar sin expansion sderut mot Persien och vsterut mot det ottomanska imperiet.
1799 Napoleon Bonaparte planerar att bl.a. anvnda armenierna i sitt krig mot Saint Jean a'Acre fr att sedan n Konstantinopel.
1800-talet Detta rhundrade medfr nytnkande och blir tiden fr de mnga revolutioner som gde rum under detta rhundrade. Franska revolutionen inspirerar flera av de folk som finns under det ottomanska styrets frtryck och frmr dem att st emot frtrycket och kmpa fr sin frihet.
1801 Persien invaderar Georgien och georgierna kallar p ryssarnas hjlp. Katarina II skickar en arm till deras undsttning. Ryssarna kr ut perserna och annekterar Georgien till det ryska imperiet.
1803 Det tredje rysk-persiska kriget som rasade mellan 1803-1807 startades av perserna som frskte terervra Georgien. Ryska armn, under ledning av den georgiske beflhavaren Tsitsianof, krde tillbaka persika armn som leddes av prins Abbas Mirza. Tsitsianof fortsatte kriget efter att ha intagit staden Gandja och anfll Persien. Han lyckades krossa persiska armn vid floden Aras i nrheten av Nakhichevan (juni 1804) men kunde inte inta Jerevans fstning som frsvarades modigt av perserna och tatarerna.
1805 Ryssarna ervrar de tv platserna Shushi och Nokha nstan utan ngon strid genom frhandlingar med khanerna i Karabakh och Shahi. r 1806 frberedde sig Tsitsianof fr att gra samma sak med Baku men khanen dr lyckades, i frhandlingars namn, lura honom i bakhll och mrda Tsitsianof.
Ryssland ervrar starmenien
1827 Ryska armn, under ledning av Paskievitch, ockuperar staden Etchmiadzin och belgrar Jerevan. Sedan tgade han mot Nakhichevan och intog provinsen i juni mnad. I augusti anlnde perserna, under ledning av prins Abbas Mirza, till Jerevans slt fr att frska tvinga ryssarna att sluta sin belgring, men besegrades i en stad vid staden Astarah. Slutligen, i 2 oktober, kapitulerade Jerevans garnison bestende av 4000 mn och 50 kanoner.
1828 Efter Jerevans fall fortsatte Paskievitch mot Tabriz och frberedde sig fr att fortstta ndad till Teheran. Men Persiens shah gick med p att underteckna Turkemantchai-avtalet (februari 1828). Enligt detta avtal terfick perserna de armeniska provinserna Jerevan och Nakhichevan av Ryssland och betalade nra 2 000 000 rubel i krigsskadestnd.
Folken i Balkan gr uppror och det ottomanska imperiet brjar upplsas
1828 Ryssland drabbas samman med det ottomanska imperiet och turkarna besegras 1829. Denna seger resulterar direkt i grekernas sjlvstndighet efter sju rs kamp (1821-1828) med det ottomanska imperiet.
1835 P grund av en ringa meningsskillnad mellan Frankrike och Ryssland tndes Krimkrigets lgor, ett krig som resulterade i kongressen i Paris och 1856 rs Parisavtal, enligt vilket ottomanska regeringen fick fr frsta gngen komma in i samarbetet som var knt under namnet "Europeiska samarbetet". Under kommande ren gr England all i sin makt fr att hlla ottomanska imperiet intakt och skydda det frn snderfall.
1839 Efter stormakternas ptryckningar, utfrdade sultan Abdul Medjid, eftertrdare till Mehmet II, med hjlp av en av sina reformvnliga vesirer, Reshid Pascha, ett order under namnet "Hatti Sherif" enligt vilket imperiets invnare, oavsett etnisk tillhrighet eller religion, omfattades av liv- och egendomsskerhet. Men ordern stannade p pappret.
1851 Montenegro, en av turkarnas ervringar i frmmande land, uppnr statusen sjlvstndigt barondme. Sultanen skickade en arm till Montenegro fr att bestraffning av upprorsmakarna men Ryssland tvingade honom att terkalla armn (1852).
1856 Som fljd av Krimkriget och efter ptryckningar frn England och Frankrike utfrdas en ny order, "Hatti Homayoun", och var ett nytt steg framt men fortfarande endast p pappret. Ordern var lften om frihet t imperiets alla understar och jmlikhet t alla infr lagen. Enligt ordern skulle personskatterna avskaffas och lokala rd skapas och kristna befolkningen skulle ges rtten till att gna sig vilket yrke som helst och kunna inneha vilket mbete som vilken muslim som helst.
1856 Efter lnga krig mellan Ryssland och ottomanska imperiet som gde rum p de rumnska hertigdmen, besegras turkarna och tillbakadragandet av ryska trupperna fljs t det Rumniens frigrande frn turkarna och landet sjlvstndighet.
1862 Mrkliga massaker ger rum i Toros-regionen och mnga armenier frlorar livet.
1869 Khrimian Hayrik vljs till armeniernas katolikos.
1875 Efter europeiska stormakternas ingripande, utfrdade sultan Abdul Aziz en ny reformorder vilken upprepade punkterna i orderna frn 1839 och 1856. I den nya ordern, frutom de gamla punkterna, hade en intressant ny punkt infrts vilken kastade ett frblindande ljus p dtidens rdande situation: "Fr.o.m. nu kommer ordningsmaktens utvare, d.v.s. poliserna, i hela imperiet att vljas bland rttmktiga och godhjrtade mnniskor."
1876 Bulgarien gr uppror mot turkarna. Detta uppror slogs ned brutalt av turkarna under loppet av ett par dagar tack vare en frkrossande vertag hos den organiserade turkiska armn och bulgarernas frihet frverkligades inte frrn ryska armns segrar under ren 1877-1878.
Frfljelserna av armenierna i Vstarmenien brjar ta fart
1876 Armenierna i Van verflls, under ett ofrklarligt fanatiskt upplopp, av turkar och de armeniska kvarteren stts i brand.
1877 Rysk-ottomanska kriget bryter ut och Armenien frvandlas terigen till platsen fr en rad horribla omnskliga illdd som de irreguljra grupperna inom den turkiska armn begick mot armeniska befolkningen. Och det var s som majoriteten av armenierna i Bayazid och Vehiadin och Alashkert mrdades. Enbart i staden Bayazid mrdades 24 000 armenier medan de armeniska befolkningarna i Kars, Basen och Van drog sig svra frluster.
1878 Ryssland besegrar ottomanska imperiet och ett fredsavtal undertecknas mellan de tv lnderna i San Stefano. Detta avtal resulterar direkt i Bulgariens frigrande frn ottomanska imperiet och landets sjlvstndighet. Ryssland fr enligt avtalet provinserna Kars, Ardahan, Batumi och Bayazid. I genglld skulle Ryssland dra tillbaka sina trupper frn Erzurum men p armeniernas insistering tillade man paragraf 16 som skulle resultera i reformer inom de armeniska provinserna. Paragraf 16 ld enligt fljande: "D evakueringen av Armenien, som ryska soldater ockuperar och mste terlmnas till ottomanska riket, kan skapa konflikter i dess provinser och skapa svrigheter vilka kan skada de tv lnders relationer frskrar Sublime Porte att omedelbart skapa administrativa sjlvstyren i dessa armeniska provinser och verlta dem styret och frskra trygghet fr deras liv och egendom mot kurder och cherkeser".
1878 Den 14 juni undertecknas ett hemligt avtal mellan England och det ottomanska imperiet, ett avtal enligt vilket England gav sitt lfte om att tvinga tillbaka Ryssland ut ur Vstarmeniens provinser vilka de ockuperade innan genomfrandet av de utlovade reformerna. Som tack fr detta avtal och den tjnst som de utfrde fick England n Cypern av ottomanska imperiet.
1878 Berlin-avtalet undertecknas den 13 juli och de viktigaste ndringarna som man hade infrt i San Stefano-avtalet, ur Armeniens perspektiv, de fljande: I frsta hand mste Ryssland nja sig med Batumi, Ardahan och Kars och ge upp Bayazid och Alashkert. Dessutom ndrades paragraf 16 i San Stefano-avtalet om genomfrandet av reformer i armeniskbefolkade provinser till en vldig vag och intetsgande punkt.
1881 Tsar Alexander III kommer till makten i Ryssland och brjar fra en aggressiv politik som gr ut p att frryska alla ickeryska folk i imperiet och omvnda alla kristna till den rysk-ortodoxa tron. Denna policy tillmpas i synnerhet p polacker, finlndare, tjecker, slovaker och armenier.
1885 Den frsta armeniska rrelsen grundas i Europa. Det var ndvndigt att infra tv enkla och tydliga begrepp i armeniska massorna inom ottomanska imperiet: nationen och frihet.
1890 Armeniska patriarken i Konstantinopel verlmnar ett brev, den 2 februari, till Sublime Porte i vilket man hade klagat p oberrdheten och tystnaden hos ottomanska militren gentemot de attacker och vergrepp som gde rum i armeniska provinserna.
1890 Under juni mnad sker ett blodbad i Erzurum. Ottomanska militrer hade med anledning av en ogrundad rapport och lgner trngt sig in i den armeniska kyrkan i Erzurum fr att leta efter gmda vapen. Armenierna som hade vredgats av denna vanhelgande frskte under ledning av ett av sina vlknda ansikten, Harutyun Pasdermadjian, frsvara kyrkan men de turkiska militrstyrkorna avrttade de p plats.
1892 Deklarerades fljande ml under dashnak-partiets frsta partistmma: "Politisk och ekonomisk frihet t Vstarmenien."
1893 Turkarnas frsk fr nedslagningen och frintandet av aktiviteterna hos armeniska partiet Hntchak slutar med hndelserna i Mersivan dr man brnde ner armeniska hgskolan och arresteringen och dmandet av flera armenier till dden, hndelser vilka vckte stor vrede och avsky hos det anglosaxiska folket och krav p Storbritanniens officiella ingripande.
1893 Armenierna i det bergiga omrdet Sassoun, i sydvstra Van, led speciellt mycket av kurdernas vergrepp och brott vilka sedan skapandet av homayounska lakejerna hade bevpnats till tnderna. Frutom skatten som armenierna mste betala regeringen var de tvungna att ocks betala olagliga avgifter och skatter till kurdiska klanledare.
Armeniska massmorden, 1894-1896, frord till folkmordet 1915
1894 Armenierna i Sassoun vgrar att underkasta sig detta frtryck, d.v.s. att betala dessa olagliga avgifter och skatter till kurderna som hll p att ruinerna dem. Dremot fortsatte man att betala sina skatter till ottomanska regeringens indrivare. Kurderna som hade frargats av detta anfll Sassouns armenier men dessa modiga bergsbor slog de tillbaka. D kallade kurderna p hjlp frn turkiska regeringen och de skickade omedelbart en bevpnat styrka till omrdet. Dessa soldater som leddes av general Zeki pascha anslt sig till kurderna, ockuperade Sassoun och startade en horribel masslakt (augusti 1894). 3 500 armenier mister livet i frsvarandet av sina hem och familjer. Detta blir upptakten till en rad massmord i de armeniska provinserna.
1895 I september arrangerar armenierna i Konstantinopel en demonstration under ledning av Hntchak-partiet som slutade i ett nytt blodbad. I dess fljd gde stora massakrer rum, frn september nda till december 1895. Storskaliga massakrer gde rum ven i Trabizond, Bayberout, Erzurum, Erzindjan, Bitlis, Diyarbakir, Kharpout, Arabkir, Malatya, Sivas, Mardin, Eintab, Marash och Caesarea. Dessa massakrer ndde sin kulmen i Ourfa dr under den frsta veckan av nyret mrdades 3000 armenier av vilka det mesta var kvinnor och barn som hade tagit skydd i staden kyrka och brndes levande till dds inne i kyrkan.
1896 Massmorden avtar ngot d stormakterna brjar bli medvetna om vad som sker i de avlgsna armeniska provinserna, men nya massmord sker alltjmnt i Moush och Kilis Vajin. Man uppskattar att cirka 150 000 armenier miste livet medan cirka 100 000 flydde undan till Transkaukasien, Balkan och USA. 2 500 samhllen tmdes helt p sina invnare och de som p mnga hll hade verlevt blev av med sin egendom (egendom som konfiskerades av turkar och kurder). Dessa aktioner tvingade en grupp p cirka 500 000 till total fattigdom.
1896 P den 26 augusti stormar 26 armeniska revolutionrer, medlemmar i armeniska partiet Dashnak, Bank Ottoman i Konstantinopel och ockuperar byggnaden. Revolutionrerna skickade samma dag ett brev till de europeiska stormakterna i vilket man skrev det fljande: "Vi r nu i Bank Ottomans byggnad och kommer inte att utrymma den innan sultanen ger lfte om att tgrda vra krav och verlta lsningen av Armeniens frga till en internationell domare. Annars kommer vi p den tredje dagen att sprnga oss sjlva och banken i luften."
1897 Den nya tsariska regimen brjar tillmpa sin antiarmeniska politik i Transkaukasien och stnger 300 armeniska skolor i starmenien och hundra andra i resten av Transkaukasien. 458 Andra armeniska institutioner s som bibliotek stngde, armeniska tidningar konfiskerades och hjlporganisationerna trakasserades. Samtidigt sattes upp en riktig spionorganisation runt den armeniska kyrkan och dess prster. P order av den ryska regeringen brjade ryska tidningar att hetsa upp allmnheten mot armenierna, finlndarna, judar och polacker och i Kaukasiens skolor brjade man kra ut armeniska studenterna.
1904 Armenierna i Sassoun gr uppror och bildar tv permanenta fronter, en i norr mot Moush och en i syd mot Diyarbakir.
Ryska imperiet antar en aggressiv policy mot icke-ryska folk inom imperiet
1903 I juni tog Pleven, tsar Nikolaj II:s bermda inrikesminister och upphovsman till pogromer eller judeddandet i Kichinaev och som till slut mrdades av ryska revolutionrsocialister r1904, tillfllet i akt och, d Nikolaj II var sjuk, utfrdade sjlv ett order i tsarens namn enligt vilket armeniska kyrkans alla egendomar konfiskerades och verlmnades till den ryska statskassan.
1905 Den tsariska regeringen som p grund av kriget mot Japan och de inre revolutionra spnningarna, vilka uppkom i hela riket efter nederlagen i Manchuriet, hade frsvagats beslutade omedelbart att ta till ddandet. Tatariska ligor som hade bevpnats av den ryska regeringens tjnstemn anfll armenierna i Transkaukasien under februari 1905. Intensiva mrdande och plundringar gde rum i mitten av februari i Baku. Ngra av de tatariska intellektuella bl.a. den bermde Aghayev som senare kom att spela en viktig roll i den "Panturaniska" rrelsen hade frvandlats till viljelsa marionetter i ryska regeringens hnder och fick i uppdrag att starta dessa massakrer. S fort tatarerna hade startat sin brottsliga handling avstod de ryska regeringsmnnen, vilka var mrdarnas egentliga medhjlpare, ifrn att ingripa och hll de militra och ordningsstyrkorna i staden inne i garnisonerna fr att hlla scenen ppen fr tatarernas vansinnesdd.
1905 Till de ryska tjnstemnnens frvning och tatarernas verraskning kunde armenierna, efter terhmtningen frn det initiala verraskningsmomentet, samla ihop sig runt partiet och mot denna gemensamma hotbild och startade kampen fr bevarandet av sin nationella existens. Under ledning av sina armeniska ledare som Armen Garo Pasdermadjian i Tbilisi, Nikol Duman i Baku, Dro och Khetcho i Jerevan och Vartan i Shushi satte armenierna ett vpnat motstnd mot anfallen frn mrdarna och plundrarna och gick sedan frn en defensiv stllning till en offensiv. verallt i Baku, Jerevan, Shushi, Nakhichevan, Tbilisi och Elisabetpol reste sig armenierna mot anfallarna.
1907 Vid dashnak-partiets fjrde stmma och som fljd av hndelserna som hade gt rum i Vstarmenien s vl som starmenien, utvidgades detta ml och krvde drmed Vstarmeniens sjlvstyre inom ottomanska imperiets ramar och starmeniens sjlvstyre inom ramarna fr ett federativt Ryssland.
1908 I december mnad brjade massarresteringar och fngslandet av mnga armeniska nationalister och mer n 20 000 armenier, av vilka majoriteten var intellektuella ansikten, kastades i fngelse. Tsariska regeringen utnyttjade en grundls anklagelse och startade en hgljudd rttsprocess mot dashnak-partiet.
Ungturkarna kommer till makten i Turkiet
1908 Ungturkarna gr statskupp och med hjlp av Makedoniens turkiska arm strtar Abdul Hamids regim. Som fljd av revolutionen r 1908 tvingades sultanen att terupprtta parlamentariska styret frn 1876, en liberal monarki som hade utropats i brjan av det rysk-ottomanska kriget mellan 1876-1877, men som hade stannat p pappret. Under denna revolution spelar armenierna en viktig roll i revolutionens seger.
1909 I april frsker sultan Abdul Hamid att med hjlp av lojala personer iscenstta en kupp mot revolutionrerna men ungturkarna lyckades att, nnu en gng med std frn turkiska armn i Makedonien, terta huvudstaden och f personen som Gladstone kallade fr "den store mrdaren", d.v.s. sultan Abdul Hamid II, att abdikera. . ven denna gng visade armenierna att de tillhr en av de mest lojala anhngarna till den nya regimen och det var i skuggan av deras hjlp och uppoffringar som ett antal ungturkiska ledare undkom en sker dd under de frsta dagarna av kuppen som verkade sluta med kuppmakarnas seger.
1909 En massaker p armenier ger rum i de armeniska provinserna och i synnerhet i Kilikien. Det r fortfarande oskert om vem som lg bakom dessa massakrer som kostade 15 000 armeniers liv och man vet inte om det var den sista hmndaktionen frn den fallna regimen eller den frsta tgrden hos den nya. En av de bsta experterna p stfrgor, Viktor Berard, pstr bestmt att samarbetet frn ngra personer i Frening och Utveckling i dessa hndelser kan med skerhet bevisas.
1909 Under dashnak-partiets nionde stmma i Jerevan ersattes de tv tidigare tv mlen med ett enda nytt ml: "Frenat och sjlvstndig Armenien".
1912 Turkiet som p grund av Balkankriget hade frlorat strre delen av sina europeiska ervringar vgrade inte bara att frst att styrkan hos ett imperium ligger i beltenheten hos dess understar och deras frihet utan tvingade sig sjlv mot en policy som gick ut p att med tvng homogenisera de icketurkiska folken i imperiet. Denna policy intensifierades i synnerhet mot araber och armenier. Ett nytt frtrycks- och vergreppsstyre som pminde starkt om sultan Abdul Hamids strtade regim tillmpades i Vstarmenien och turkiska tjnstemn brjade terigen utnyttja tltboende kurdiska stammarna fr plundring och konfiskering av armeniska jordbrukskrar och bortkrningen av dem frn deras hem.
1913 Stormakterna tvingar Turkiet att genomfra reformerna i Berlinavtalets paragraf 61. Tyskland motstter sig strak dessa planer. Turkiets hemliga diplomatiska anstrngningar fr att inplantera oenighet och splittring mellan medlemmarna i "Trialliansen" avsljades av engelska underrttelsetjnsten och slutade med misslyckande i Anatolien.
1914 Den 8 februari, p Rysslands begran som ocks stddes av England och Frankrike, undertecknades en reformplan. Enligt denna plan skulle man utse tv internationella vervakare frn neutrala lnder vilka skulle vervaka administrationen och styret i de armeniska provinserna i ottomanska imperiet. Denna reformplan garanterade ven att armenierna, i relation till deras antal i varje provins, skulle bidra med ett antal armeniska rdgivare, tjnstemn och poliser till de lokala myndigheterna.
1914 Men just nr dessa tv observatrer frn de neutrala lnderna, nmligen hollndaren Westeneck och norrmannen Hoff, hade utsetts och den sistnmnde hade nyss tilltrtt sin post i staden Van (juni 1914) s tndes det frsta vrldskrigets gnista. Chateaubriand: "Under historiens gng intrffar hndelser vilka r som ett hn mot mnniskans de".
1914 Turkiska ledare, efter frlusterna i vst, brjar vnda blicken mot st och planerar en frening av alla turkiska folk som skulle leda till ett enat imperium som strcker sig frn Bosporen till Centralasien. Det fanns dock ett uppenbart hinder i denna plan. ven om man skulle klara av att splittra Ryssland s var de kristna icketurkiska armenierna ett uppenbart hinder p vgen fr frverkligandet av denna drm d de med sin geografiska stllning skiljde isr de ottomanska turkarna frn resten av deras tatariska kusiner i det ryska imperiet vid det Kaspiska havet och drmed alla andra turkiska folk som mer eller mindre r grannar med varandra i en lng kedja som strcker sig nda till Mongoliet. Ledarna fr Frening och Utveckling frskte frst att frskra sig om armeniernas samarbete och bad dem att starta ett vpnat uppror i starmenien och Transkaukasien och i gengld lovades de sjlvstyre fr starmenien och de angrnsade omrden i Vstarmenien efter kriget. Dashnak-partiets ledning avvisade frslaget under sin kongress i augusti 1914 som hlls i Erzurum och svarade att vid ett eventuellt krig mellan Turkiet och Ryssland r armenierna skyldiga att sls fr sin respektive land. Precis som Winston Churchill pminner som var det s att "armenierna fredrog kriget med brdrarddandet vid tv fronter framfr turkarnas frslag om frrderi mot ryssarna".
Frsta vrldskriget
1914 Nr Turkiet stllde sig bredvid Tyskland (oktober 1914) fr att delta i kriget beslt man att utnyttja tillfllet och bli kvitt armenierna en gng fr alla. Dessutom, strax efter augusti mnads slut, utvisade Turkiet den norske observatren Hoff med ett ytterst vldsamt och hotande stt och p s stt hade rivit snder avtalet frn 8/2 1914 och tmt Vstarmenien p nrvaron av alla vsterlndska makters representanter och eventuella vittnen till det som skulle komma.
Armeniska folkmordet 1915
1915 P kvllen den 24 april brjade Turkiet att tillmpa utrotningen p armenierna med massarresteringen och massavrttningen av stora armeniska personligheter, ett datum som idag hgtidlighlls av Armenien och runt om i vrlden som minnesdagen av 1915 rs Armeniska Folkmord, medan i armn brjade man arrestera och avrtta armeniska officerare och soldater vilka tjnstgjorde lojalt vid kaukasiska fronten och tusentals av dem hade redan stupat fr Turkiet i striderna vid Basen och Sarighamish.
1915 Frintandet av den armeniska civilbefolkningen genomfrdes som ett regelrtt folkmord efter en ytterst vlplanerat folkmord genom etnisk rensning d man massdeporterade armeniska invnarna och krde de i lnga karavaner mot Mesopotamiens och Syriens knar. Dessa flyktingskaravaner utsattes fr vergrepp frn armns frband, gendarmer och militra specialgrupper vilka hade vrvats bland de fanatiska och primitiva individerna bland befolkningen. Dessa mrdade armenierna urskiljningsls och kvinnor och unga flickor rvades bort fr att sljas till turkiska makthavares eller militra ledarnas harem. Sttet man avrttade dessa personer r s avskyvrda att man nstan inte kan tro att ngot sdant kan intrffa i verkligheten och det p 1900-talet utan hr till de mest horribla och sorgliga sagorna. De turkiska soldaterna som vaktade dessa karavaner brukade t.o.m. sl vad om knet p fostret i en armenisk kvinnans gravida mage och efter vadslagningen skar man helt enkelt upp magen och tog ut fostret fr at avgra vem som hade vunnit. Ingen har ngonsin, varken innan eller efter, beskrivit ngon sdan handling av fienden gentemot sina fngar. Vl framme i Der Zor packades de armenier som hade verlevt marschen genom knen in i grottorna och s satte man eld p dem. Jmfr man det med nazisternas frbrnningsugnar i koncentrationslgren s kan man direkt se hur turkarna anvnde sig av samma metoder fast primitivare. De verlevande berttar historier om hur de t det brnda mnniskokttet fr att inte svlta ihjl. rligen hlls en Gudtjnst vid dessa grottor fr ihgkommandet av offren i Der Zor.
1915 Av 2 100 000 armeniska invnare i Turkiet s utsattes 1 800 000 av dem fr denna plan och mer n 1 000 000 miste livet. Endast ngra hundratusen lyckades fly till Transkaukasien eller verlevde i Syrien och Mesopotamien.
1915-1916 Vid den kaukasiska fronten stod armenierna vid de frsta leden och hade en viktig del i besegrandet av de avancerande ottomanska armerna som kom mot Kaukasien vid brjan av 1915 och som deltog sedan i en rad unika operationer som genomfrdes i svrtillgngliga bergspassager, militra operationer som resulterade i kaukasiska armns seger och ervringen av Van r 1915 och Erzurum, Trabizond och Erzindjan r 1916.
Ryska revolutionen
1917 Ryska revolutionen ger rum och resulterar i att Ryssland drar sig ur ut kriget. Ryska soldaterna brjar desertera och lmnar fronten.
1918 Georgierna vljer pltsligt att anta en olglig och ologisk pacifism i sin policy, medan tatarerna vgrar strida mot sina turkiska brder. Frsvaret av den kaukasiska fronten lastas drmed helt och hllet p armenierna som mste p egen hand sls mot den avancerande turkiska armn. I mars mnad undertecknas avtalet i Brest-Litovsk mellan Ryssland och axelmakterna och Tyskland tvingar Ryssland att acceptera vissa villkor vilka garanterade turkarnas, Tysklands allierade, styre ver Vstarmenien men ven ver en del av starmenien d.v.s. Kars och Ardahan.
Republiken Armenien, (28 maj 1918 - 2 december 1920)
1918 Den 28 maj utropas republiken Armeniens sjlvstndighet efter att den Transkaukasiska regeringen hade upplsts. Den 4/6 1918, i enlighet med Batum-avtalet erknde Turkiet Armeniens grnser som d, p grund av hemliga verenskommelser mellan Turkiet och tatarerna, begrnsades endast till Jerevan och Sevan medan resten av starmenien delades mellan Turkiet och tatarernas territorium vilket skulle senare utropas till Azerbajdzjan.
1919 I fljd av de allierades seger ver Tyskland och dess axelmakter tertog Armenien, i brjan av 1919, provinsen Alexandrapol och Kars. Den senaste provinsen var i synnerhet av stor vikt fr den nya regeringen d de flera brdiga kermarkerna fr sdden av vete fanns dr och kunde frse landet med grdor.
1919 Den 28 maj 1919, d.v.s. p rsdagen av den tervunna sjlvstndigheten deklarerade Armeniens regering, i enlighet med beslut i Armeniens riksdag och Vstarmeniens rd, annekteringen av Vstarmenien till Republiken Armenien och drmed terfreningen av Vstarmenien och starmenien.
1920 De allierade makterna erknner officiellt Armeniens sjlvstndighet.
1920 I april, under konferensen i San Remo, gnade sig premirministrarna fr England, Frankrike och Italien (Lloyd George, Millerand och Nitti) till slut att underska paragraferna i fredsavtalet med det ottomanska imperiet och i Armeniens frga beslutade att skapa en armenisk stat bestende av provinserna Trabizond, Erzurum, Van och Bitlis. Denna plan verlmnades den 11/5 1920 ver till den ottomanska delegationen i Cedonse (Frankrikes utrikesdepartement).
1920 I april ervrade den rda armn, med hjlp av turkiska nationalister, staden Baku och Azerbajdzjan. Den nya azerbajdzjanska sovjetrepubliken upprepade ansprket hos den tidigare republiken Azerbajdzjan om Karabakh och Zangezour. I augusti 1920 hlls en kongress i Baku, under ledning av Zinovief, Parlek, Belar kun, vid namnet "Kongressen fr sterlndska folken" med Enver Paschas delegerande. Denna kongress var det avgrande tecknet p det aktiva std som Sovjet gav Kemal Atatrks Turkiet. P s stt tvingades Armeniens arm att behlla en del av sina styrkor, fr frsvarandet av landets stra grnser mot det sovjetiska Azerbajdzjan, samtidigt som turkarna brjade avancera vsterifrn.
1920 I juni 1920, p konferensen i Spa svarade de allierade p turkarnas erbjudande. De allierades noteringar med Millerands (Frankrikes premirminister) underskrift som skickades ivg den 17 juni nmnde det fljande om Armenien: "Armenierna har massakrerats med ett vld utan dess like. Under kriget har den ottomanska regeringens massakrer, utvisningar och misshandel av fngar endast vertrffats av dess tidigare handlande i dessa frgor. Man uppskattar att fr.o.m. 1914 fram till nu har den ottomanska regeringen, under grundlsa anklagelser om uppror, mrdat 800 000 armeniska mn, kvinnor och barn medan mer n 200 000 greker och 200 000 armenier har skickats i exil eller drivits bort frn sina hem. Ottomanska regeringen har inte bara vgrat uppfylla sin plikt om beskyddandet av sina icketurkiska understar i imperiet mot plundring, frtryck, vld, vergrepp och mord utan det finns t.o.m. tskilliga bevis p att regeringen sjlv r skyldig till planering och samordning av de mest vldsamma attackerna mot de folk fr vars beskyddande regeringen skulle ansvara... Av samma skl kan de allierade inte infra ngon som helst ndring i paragraferna om grundandet av ett fritt Armenien".
1920 Den 22 juni ratificerade det kungliga rdet i Konstantinopel, med en total majoritet s nr som en enda rst, fr undertecknandet av avtalet.
Fredsavtalet i Svres erknner det sjlvstndiga Armenien bestende av st- och Vstarmenien
1920 Den 10 augusti, gde undertecknandet av fredsavtalet mellan Turkiet och de allierade i gsthallen i en porslinsfabrik i frorten Svres i sydvstra Paris. A. Aharonian, som representerade republiken Armenien, vilken slutligen inta bara de facto utan officiellt och rttvisst erkndes internationellt, undertecknade Svres-avtalet, ett avtal som innehll tv viktiga paragrafer ur Armeniens perspektiv:

88 Turkiet deklarerar att det, precis som de allierades tidigare erknnande, erknner Armenien som ett sjlvstndigt och fritt land.

89 Turkiet och Armenien och ven andra makter som har undertecknat detta avtal godknner at beslutandet om grnserna mellan Armenien och Turkiet i provinserna Erzurum, Trabizond, Van och Bitlis verlts till USA:s president och de godknner hans beslut i denna frga och ven alla beslut om att skaffa Armenien tillgng till ppet hav och avvpningen av det ottomanska territoriet i angrnsning till Armenien.
1920 Den nya nationalistiska regeringen i Ankara, trots det existerande eldupphrsavtalet i Madras och fredsavtalet i Svres, terupptar offensiven mot Armenien. Under mnaderna september och oktober lyckades den armeniska armn i norr att stoppa turkarnas frammarsch. Den 14 oktober brjade den armeniska armn i Novoslibili ett motoffensiv som kom att avgra krigets utgng. Efter en frsta seger kunde den armeniska armn inte lngre neutralisera fiendens avancemang. Under de kommande dagarna nrmade sig den turkiska armn staden Kars och i 30 oktober, efter en snabb manver med sin hgra flank, lyckades de inta stadens fstning.
Sovjetrepubliken Armenien
1920 Den 2 december tvingades armeniska regeringens representanter i Alexandrapol att acceptera de ptvingade fredsvillkoren frn regeringen i Ankara. Turkiet behll inte bara Vstarmenien utan annekterade ven Kars och Ardahan i enlighet med avtalet i Brest-Litovsk. Dessutom annekterade man ven provinsen Igdir och krvde bildandet och omvandlingen av Nakhichevan till en sjlvstndig tatarisk stat. Drmed omvandlades republiken Armenien till den sovjetiska republiken Armenien och infrlivades i Sovjetunionen.
1921 Enligt Moskva-avtalet vilket etablerade normala och vnliga relationer mellan Sovjetiska Ryssland och Ankararegeringen, avstod Turkiet frn sina ansprk p Batum och de andra distrikten i utbyte mot att Ryssland skulle avst frn sina frsk att, p Armeniens vgnar, terf distriktet Surmalu i Jerevan. I denna sektor strckte sig den turkiska grnsen nda fram till floden Aras och omfattade drmed den brdiga Igdir-sltten och berget Ararat. Dessutom sg avtalet till att Sharur-Nakhichevan inte skulle knytas till sovjetiska Armenien utan skulle hamna, som en autonom region, under sovjetiska Azerbajdzjans jurisdiktion, ven om den helt och hllet saknade territoriell grns med Azerbajdzjan, p grund av Armeniens sydliga landremsa.
Karabakh och Nakhichevan infrlivas in i Azerbajdzjanska SSR
1921 Den 5 juli beslutar den hgsta sovjeten att omrdena Karabakh och Nakhichevan ska infrlivas in i sovjetrepubliken Azerbajdzjan, ngot som den armeniska republikens ledning protesterade mot, men dock utan resultat.
1922 Nr en ny konferens hlls i november 1922 i Lausanne fr att verse punkterna i Svres-avtalet hade lget skiftat frvnansvrt till Turkiets frdel. Enligt Winston Churchill hade "de allierades arm i 1918, vid bordet fr fredskonferensen ntt en total seger mot Turkiet, men under loppet av fyra r hade tjatiga politiker ltit denna seger omvandlas till nederlag".
Andra vrldskriget
1941 Den 22 juni korsade Hitlers armer Sovjets grns och initierade den mest kolossala militra konfrontationen mellan tv nationer under den mnskliga historien.
1945 Den 7 juni sa utrikesminister Viacheslav Molotov t Turkiets ambassadr i Moskva att Kars och Ardahan, vilka r 1921 hade formellt hade annekterats till Turkiet av det Sovjetiska Ryssland, nu skulle terlmnas till Sovjetunionen. ven om turkarna ville ha fredliga relationer med USSR, s var de ovilliga infr territoriella eftergifter. Den sovjetiska ptryckningen knuffade Turkiet mot en allians med vst. Under hela 1945 och 1946 hade Sovjetunionen upprepat sina krav gentemot Turkiet, bde republiken Armeniens men ven republiken Georgiens vgnar. Den 27 oktober 1947 talade ambassadr Andrei Vyshinski i FN fr terlmnandet av Kars och Ardahan till Georgien, medan han gjorde en kompromiss om armeniernas moraliska och politiska krav. Under tiden frskte armenierna i Europa och USA att pverka sina respektive regeringar fr ett bifall fr dessa annekteringar. En delegation bestende av prominenta armenier trffade USA:s utrikesminister Dean Acheson fr att fra talan fr denna sak, men USA och Storbritannien valde att backa upp Turkiet, mot vad de ansg vara en sovjetisk aggression.
Armenien minns 50 rsdagen av folkmordet
1965 Den 24 april gde det frsta stora utbrottet av dissidentisk nationalism inom sovjetiska Armenien, nr tusentals armenier i Jerevan demonstrerade p 50 rsdagen av 1915 rs folkmord. Folkmassor samlades vid Spenderians operahus medan en tystlten officiell minnelse hlls inomhus. Snart blev observatrerna arga, man slngde stenar och demonstranterna krvde att turkarna skulle terlmna de armeniska omrdena till Armenien. Armenierna uppmanade ryssarna att hjlpa dem i tertagningen av deras frlorade omrden. Regeringstjnstemn lyckades inte lugna folkmassan och till och med katolikos Vazgen, en man som av mnga betraktades som nationens egentliga verhuvud, mttes av svrigheter d han frskte terstlla skenet av ordning.
1967 I november invigde Kochinian monumentkomplexet Tzitzernakabert (Svalans fstning), fr ihgkommandet av folkmordets offer, 52 r efter att folkmordet hade gt rum och 47 r efter sovjetiseringen av Armenien.
1973 Den 27 januari aktualiserades den "Armeniska frgan" i hgsta grad, d Gourgen Yanikian, en 78 r gammal armenier bosatt i Santa Barbara, skt ihjl tv turkiska konsuler. Yanikians aktion vckte en relativt stor uppmrksamhet och fick stor mediebevakning i USA, men dess kanske ngot strre efterverkning var det att den, indirekt, gav upphov till bildandet av en rad armeniska terrororganisationer, bland andra den allra mest knda av dessa ASALA (Armenian Secret Army of Liberation of Armenia).
Europaparlamentet erknner det Armeniska Folkmordet
1987 Europaparlamentet, den 18 juni 1987, som den frsta internationella institution, erknner och frdmer det Armeniska Folkmordet och uppmanar Turkiet att erknna folkmordet.
Upptakten till konflikten i Karabakh
1988 Pltsligt, och ovntat, den 13 februari, brjade Karabakhs armenier att demonstrera i sin huvudstad, Stepanakert (uppkallat efter Stepan Shahoumian), fr ett frenande med den armeniska republiken. Sex dagar senare fick de std av massdemonstrationer i Jerevan. Den 20 februari rstade Karabakhs Sovjet fr folkets representanter, med siffrorna 110 mot 20, fr ett krav p verfringen av regionen till Armenien. Denna, i sitt slag unika, handling hos en regional sovjet frde ut tiotusentals demonstranter, bde i Stepanakert och i Jerevan, men Moskva avslog armeniernas krav.
1988 Den 26 februari svarar azeriska nationalister genom brutala dd i Sumgait, den tredje strsta staden i Azerbajdzjan och dess nst strsta industristad vid Kaspiska havet. Armeniska individer attackerades i sina hem, p sina jobb och p gatorna. Den htska frfljelsen av armenier pgick under tv dagar utan att de azeriska auktoriteterna gjorde det minsta ingrepp. Minst 31 personer miste livet innan sovjetiska trupper satte stopp fr blodbadet.
1988 Den 7 december delgger en massiv jordbvning, med en styrka av 7.1 p richterskalan, norra Armenien. Med epicentrum i staden Spitak, i nrheten av Armeniens nst strsta stad Leninakan (Gyumri), ddade jordbvningen minst 25 000 och lmnade hundratusentals hemlsa. Vrldens uppmrksamhet riktades mot Armenien under flera veckor och hjlpen strmmade in frn de vsterlndska lnderna.
1989 Den 23 augusti deklarerade Karabakhs nationella rd enklavens uttrde ur Azerbajdzjan och dess anslutning till Armenien. D deklarerade Armeniens hgsta sovjet Karabakhs nationella rd som den enda legitima representanten fr Karabakhs folk. Azerbajdzjans hgsta sovjet kontrade genom att upphva autonomin hos Karabakh och Nakhichevan.
Den tredje Republiken Armenien
1991 Den 21 september utropar Armenien sin sjlvstndighet och sitt uttrde ur Sovjetunionen.
1991 Den 25 december upphr Sovjetunionen att existera.
1992 Vid vren detta r firade Karabakhs armenier sina frsta stora slagsegrar i det som hll p att frvandlas till ett fullskaligt krig mot Azerbajdzjan.
1994 Under februari lyckas Ryssland frhandla fram ett eldupphr mellan de stridande parterna, vilket undertecknades officiellt den 12 maj 1994, och som fortfarande r i kraft (2005).
1998 Den 4 februari avgr Levon Ter-Petrosian, det nya sjlvstndiga Armeniens frsta president, efter ptryckningar frn oppositionen.
1998 Den 30 mars vljs Robert Kocharian, Armeniens sittande premirminister och Karabakhs tidigare president, till Armeniens andra president.
1998 Den nya regeringen att intar en hrdare stllning i Karabakh-konflikten och ven i frga om det Armeniska Folkmordet. Fr frsta gngen sedan folkmordet restes frgan om erknnandet av folkmordet frn FN:s talarstol.
Armeniska folkmordet ter aktualiseras p internationell niv
1998 Den 26 mars erknde och frdmde den belgiska senaten det Armeniska Folkmordet och uppmanade officiellt Turkiet att erknna folkmordet. Den 24 april 1998, p minnesdagen fr folkmordet, publicerade Europardet en deklaration (nr. 275), i vilken de undertecknande medlemmarna frklarade

"1) Den 24 april 1915 som starten p genomfrandet av planen fr utrotningen av armenierna som levde i det ottomanska imperiet.

2) Idag hgtidlighller vi rsdagen av det som har kallats fr 1900-talets frsta Folkmord och vi saluterar minnet fr de armeniska offren fr detta brott mot mnskligheten."
1998 Den 28 maj erkndes folkmordet av det franska Nationella frsamlingen.
1999 Den 27 februari stormade fem bevpnade mn det armeniska parlamentet och mrdade brutalt Armeniens premirminister Vazgen Sarkisian, parlamentets talman Karen Demirchian och sex andra ledamter varav en minister.
2000 Den 29 mars erknns och frdms det armeniska folkmordet av den svenska riksdagen (indirekt via betnkande i utrikesutskottet, 1999/2000UU651). Den 7 november, frdmdes det Armeniska Folkmordet av den franska senaten, landets hgsta instans. tta dagar efter det franska frdmandet, den 15 november, deklarerade det Europeiska parlamentet en resolution (C5-0036/2000) angende rapporten om Turkiets framsteg i sin vg mot ett medlemskap i EU. Fljande punkter hade infrts i resolutionen:

"10) Kallar, drfr, p den turkiska regeringen och den turkiska Stora nationella frsamlingen att ge friskt std t den armeniska minoriteten, som en viktig del av det turkiska samhllet, i synnerhet genom ett officiellt erknnande av folkmordet vilket denna minoritet led av innan etableringen av den moderna turkiska staten.

21) Kallar p den turkiska regeringen att starta en dialog med Armenien fr att i synnerhet teretablera normala diplomatiska och handelsrelationer mellan dessa tv lnder och lyftandet av den pgende blockaden".
2001 Armenien firar 1700 rs jubileum fr antagandet av Kristendomen som statlig religion vilket gr Armenien till vrldens frsta kristna stat.
2001 Den 25 januari blir Armenien, tillsammans med Azerbajdzjan, fullvrdiga medlemmar i Europardet.
2001 Den 29 januari undertecknar Frankrikes Jacques Chirac en lag som betraktar de armeniska massakrerna som ett folkmord. I och med denna lag blev det Armeniska Folkmordet likvrdigt som t.ex. den judiska utrotningen och drmed blev ven dess frnekande i Frankrike straffbart.
2003 Den 5 mars vljs Robert Kocharian till president fr en andra mandatperiod.