Armenien återfår sin självständighet
Efter Antiochos III rikes upplösning utropades två självständiga armeniska kungariken, Armenien Major och Armenien Minor. I Armenien Major som omfattade Erzurum, Moush, Van och Jerevan utropade Artashes I sig år 190 f. Kr. till kung, medan Mindre Armenien som omfattade landen mellan Sivas, Erzindjan och Malatya under kung Zareh bildade det andra armeniska kungadömet.
Det verkar som att skapandet av ett självständigt Armenien, eller snarare två självständiga Armenien, skedde på grund av de möjligheter som Rom försåg dem med. 42 Ferrero skriver: "Det var just på denna tid som Rom började följa en policy om att med militära medel och politiska ingripanden försvaga de stora makterna i Mellanöstern och skapa fientlighet mellan dem". 43 Rom som var rädd för att Syriens seleukidiska kungar skulle återfå sin forna styrka såg det passande att genom skapandet av ett självständigt Armenien skapa en motvikt till denna makt.
På så sätt, precis som Cicero berättar, så beordrades Antiochos, efter sin förlust, av romarna att begränsa sin kungarike i norr till Taurusbergen, vilket i sin tur banade väg för skapandet av ett självständigt Armenien.
Dynastin Artashesian på Armeniens tron
Artashes I grundade därmed den första armeniska kungliga dynastin som skulle växa och förvandla Armenien till en av områdets stormakter. Denna dynasti, som fick namnet Artashesian efter dess grundare, regerade i Armenien ända fram till år 1 f. Kr.
Artashes I lyckades försvara landet mot Seleukidernas attacker och då han även var en listig politiker, gjorde han allt för att försvaga Seleukidernas makt. När Timark, medernas ledare, gjorde uppror mot Seleukiderna, skickade Artashes I en armé till deras hjälp vilket ledde till medernas självständighet.
Artashes I gick ut i krig mot albanerna (Albanien omfattade nuvarande Dagestan, och omgivande land och skall inte förväxlas med det nuvarande Albanien) och körde tillbaka dem till västra sidan av floden Kur. Under kriget tillfångatogs den albanske prinsen och hans far, kungen, skickade sin dotter, Satenik till Artashes i byte mot sin son och som en fredsgest. Artashes blev kär i Satenik och gifte sig med henne 47. Artashes valde en av sina släktingar som kung för Iberien (nuvarande Georgien).
Han byggde en ny stad vid floden Aras och uppkallade den efter sig själv till Artashat (Artaxata) som sedermera blev Armeniens nya huvudstad.
Det kartagiska ledaren Hannibal flydde efter förlusten mot romarna och sökte skydd hos Antiochos men tvingades att fly därifrån efter Antiochos nederlag mot romarna. Han sökte skydd hos Artashes hov och den armeniske kungen välkomnade honom. Hannibal fortsatte från Armenien till Bithynien (den grekiska delen av Ismid) och när han kände att riket hotades av romarna gick han med på att utlämnas till romarna. Han begick självmord år 183 f. Kr.
Plutarchos 50 skriver att det var Hannibal som föreslog byggandet av staden Artashat till Artashes och att han personligen översåg byggandet av staden. "Det sägs att när Hannibal flydde undan romarna och kom till Armenien föreslog han flera olika projekt för den armeniska kungen och lärde honom flera nyttiga saker. När han såg det vackra landskapet och naturen i Armenien ritade han en skiss över den framtida staden. Sedan tog han dit Artashes och uppmuntrade honom att bygga en stad där. Kungen tyckte om hans förslag och bad honom att personligen överse byggandet av staden. Därmed byggdes en stor och vacker stad som uppkallades efter kungen Artashat och blev landets huvudstad". 51
|
|
|
