Karta Stäng  
Personinfo Stäng  
Information Stäng  
Källor och referenser Stäng  
  English
 
FöregÃ¥ende sida Sida 209 Nästa sida Mindre font större font Utskriftvänlig version  
Ryssland i Kaukasus

"Ur europeiskt perspektiv kan Ryssland uppfattas som en primitiv nation. Men ur ett asiatiskt perspektiv är den en stor sammankopplande faktor mellan öst och väst." Loris Melikoff

Slutet på Armeniens förvittring

De turaniska stammarnas bosättning i Mindre Asien och efterträdandet till Bysans innebar en stor påverkan på Armeniens situation med hänsyn till landets roll som länken mellan öst och väst.

När även Konstantinopel, under 1400-talet, föll i turkarnas händer upptäckte Georgien och Armenien att det enda stället däe de kunnat få kontakt med Europa nu var avstängt. Fr.o.m. denna tid förlorade armenierna inte bara sin självständighet utan även sin unika ställning på gränsen mellan två olika civilisationer.

Medan floden Eufrat under romarrikets och Bysans tid utgjorde gränsen mellan öst och väst, d.v.s. gränsen gick genom Armenien, innebar uppkomsten av det ottomanska imperiet att denna gräns flyttades ända till floden Donau och det var mycket nära att den skulle gå ända till floden Elbe.

Denna marklänk mellan Armenien och Europa återställdes under 1800-talet, men inte på det sätt som man kan förvänta sig, d.v.s. genom de europeiska stormakternas frammarsch mot Konstantinopel, utan genom Rysslands intrång i Orienten. Det ryska imperiet, som expanderade snabbt söderut, gjorde entré i Kaukasus och sammankopplade ännu en gång Armenien med Europa och satte punkt för flera seklers förtvining i landet.

Krigen mellan Ryssland och Persien

Krigen mellan Ryssland och det ottomanska imperiet under 1700-talet ägde rum vid Svarta havets västra stränder eftersom Ryssland på den tiden saknade gräns mot det ottomanska imperiet i Asien.

Dagens Armenien och även Azerbajdzjan och Dagestan ingick inte i det ottomanska imperiet utan var en del av Persien och Persien hade t.o.m. kontroll över Georgien, fastän Georgien lyckades förbli en nationell stat ända till slutet av 1700-talet.

På så sätt var det inte från det ottomanska imperiet utan av Persien som Ryssland, vid slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, övertog Georgien, Azerbajdzjan och Östarmenien efter flera efterföljande krig. 3

Rysslands berömde regent, Peter den store, som med all rätt kallats för det moderna Rysslands grundare försökte verkligen att utsträcka Rysslands territorium till detta område. Han såg Kaukasus som nyckel för intåget in i Orienten, men även för att han ville förhindra det ottomanska imperiet att nå Kaspiska havet. Därför planerade han att lägga Armenien och Georgien under ryskt beskydd. 4 Av detta skäl etablerade han kontakter med Karabakhs armenier och mottog deras ledare, Ori. 6 Peter den stores planer resulterade dock i det första kriget mot Persien och ryssarna avancerade ända fram till Darband (1722) och t.o.m. Baku. Peter de store hade för avsikt att bjuda armenierna att komma och bosätta sig här (Baku) 7, men planen blev aldrig av då ryssarna efter tsarens död evakuerade området och drog sig tillbaka.