Armenien
Urartus civilisation
Segern för Självständighet
Dynastin Artashesian på Armeniens tron
Armenien mellan Rom och arsaciderna
Antagandet av Kristendomen
Försvaret av kristendomen
Armenien under dynastin Bagratounian
Kilikien - Den Nya Armenien
Armenien under turaniskt styre
Armeniens renässans eller återuppståndelse
Östfrågan
Ryssland i Kaukasus
Den armeniska frågan
Kamp på två fronter
Tsarryssland mot armenierna
Ungturkarnas revolution och det armeniska folket inför det första världskriget-
Första världskriget
Armeniens återuppståndelse
Armenien på väg mot självständighet, 1918
- Armenien på väg mot självständighet, 1918
Östarmenien
Västarmenien
De hoppfulla åren (1914-1917)
"Hopp och känslor", (mars-oktober 1917)
Bolsjevikrevolutionen och Armenien
Transkaukasus i drift (november 1917- mars 1918)
Dilemman (mars-april 1918)
Krig och självständighet (april-maj 1918)
Republikerna Georgien, Azerbajdzjan och Armenien
Supplikanterna (juni-oktober 1918)
Sammanfattning
Sovjetiska Armenien
Den andra självständiga republiken Armenien
Summa summarum
|
Den armeniska civilisationen och Bysans
Genom alla dessa relationer mellan Armenien och Bysans, till vilka även den politiska tillkom, var en motsvarande påverkan inom andra områden oundviklig.
Armeniens inflyttande och dess deltagande i Bysans konstnärliga historia är en av de mest intressanta epokerna i Armeniens konsthistoria. Vi har tidigare berättat om Armeniens bidrag inom arkitekturen till Bysans under imperiets första gyllene konstnärliga era, d.v.s. 500-talet. Vi har även beskrivit Strzygowskis teori som berättar att Armenien var ursprungskälla till kristendomens arkitektur i öst och Bysans byggnadskonst.
Strzygowski skriver i sitt berömda verk att: "En konsthistoriker måste bli kvitt tanken om att de vilda armenierna civiliserades först av Rom och sedan av Bysans. I verkligheten var det så att armenierna hade sina kyrkor innan kyrkobyggnadskonsten runt Medelhavet ens började att spridas. Den gamla östariska kulturen försvarade sin dominans bland dessa folk och det var just därför som byggnader med kupoler är mer förekommande bland dessa än rätvinkliga, en byggnadsform som sedan spred sig till Europa."
Vi kan även återge den berömda ryske historikern A. Vasiljevs ord om den makedoniska dynastin då han tycker att denna period tillsammans med Justinianus tid var de mest blomstrande erorna i Bysans konst med avseende på livskraft och unika former. Han skriver: "Det armeniska inflytandet under den makedoniska dynastin är starkt märkbart hos den bysantinska konsten. En stor del av armeniska konstnärer och arkitekter arbetade i Bysans". Vasiljev påpekar att den nya och berömda kyrkan Nea, vilken var Basil I:s regeringstids motsvarighet till S:t Sofia kyrkan under kejsar Justinanus regeringstid, sannolikt är byggd efter en armenisk ritning. 92
Armeniens kulturella del i Bysans kultur begränsades inte bara till konsten utan omfattar även rättsväsendet. Armenien kom att bidra med några av de största juristerna i Bysans, de som under Justinianus tid bevarade arvet från det romerska rättsväsendet och under de kommande seklerna hjälpte imperiet att omorganisera sin juridiska struktur. 93
Men Armeniens och Bysans relationer som utvecklades under mer än tio sekler var inte ensidiga. Bysans, som enligt Villehardouin var imperiernas imperium, styrde inte bara över öst under medeltiden utan var även civilisationens lärare.
|
|
|
