Kulturella aspekter
Varken persernas eller arabernas styre kunde orsaka en paus i kulturella och konstärliga aktiviteterna i Armenien som fortsatte sin existens. Fr.o.m. 400-talet och framåt innebar den politiska uppdelningen av Armenien i östlig och västlig del, enligt det som Adontz skriver, att det förekom skillnader mellan det kulturella och konstnärliga armeniska folkets liv, med avseende på skillnaderna mellan de två rivalerna, Persien och Bysans. 75 Det är sant att denna skillnad medförde stora nackdelar, men medförde även vissa fördelar och kanske var inte så skilt ifrån armeniernas viktiga roll i bidragandet till arkitektkonsten. Vi kommer senare att återkomma till den stora blomstringen av armeniska arkitekturen under 300 och 400-talen.
Inom litteraturen och skrifter har vi tidigare nämnt historieverket, tillhörande kejsar Heraklius krig och arabernas invasion, skrivna av armeniske historikern Sebeos under 600-talet. Till denna bok skall man tillägga Jean Mamikonians verk och även verken som tillhör den armeniske matematikern och astronomen Anania Shirakatsi. 77
Under 700-talet, förutom "Albanernas historia", skriven av Movses Klankatuatsi och "Historien om krigen mot araberna", skriven av Ghevond, återfinns även ett verk, skrivet av ärkebiskop Ohannes III. Den siste, som var väldigt lärd och kunnig, har efterlämnat några verk vilka berättar om djupa tankar och viktig kunnande hos honom. Denne är författare och debattör av kristna tankar, regler och religiösa brev som har tillfört många regler till armeniska kyrkan. Förutom dessa var Ohannes III en av kyrkans största tänkare och visionärer och lyckades på något sätt etablera goda relationer med arabiska kaliferna och skapa goda förutsättningar och privilegier för armeniska kyrkan och folket.
Och vi skall inte glömma denna periods kanske mest berömda verk, Sasountsi Davits hjältedåd, som återger det armeniska folkets mod i motståndet mot araberna.
Dessutom måste man erkänna att relationerna mellan Armenien och det arabiska imperiet, under den tid då Bagdads hov och den arabiska kulturen hade nått sin höjdpunkt och västvärlden under det karolingiska imperiets tid med nöd och näppe kunde försvara sig mot vildar, hade sin del i berikandet av armeniska kulturen. H. Focillon har skrivit följande om konsten: "Grannskapet innebär mer än fientligheten. Arabernas styre över Armenien skall inte betraktas som ett brytningsfenomen utan ett tillfälle för interaktion och genomsyrning".
Den arabiska kulturens påverkan vid sidan om kristendomens kontinuerliga inflytande och även bysantinskt inflytande resulterade i en vacker blomstring av den armeniska civilisationen, en civilisation som blomstrade under bagratouniernas. Denna påverkan levde kvar under många sekler och innebar drag som var resultatet av sammanblandningen av öst och väst och länken mellan dessa två kulturer.
|
