Fyra dagar senare tillkännagavs namnen på ministrarna i det inhemska organet, kommissariatet. Gegechkori fortsatte att arbeta som ordförande och som minister för arbetsmarknad och utrikesfrågor, medan hans mensjevikiska kollega, Akaky Chkhenkeli, fick den strategiska posten för inrikesfrågor. Passande nog utnämndes socialrevolutionären Donskoi till minister för militära och marina frågor, men först efter en het SR-mensjevik-debatt om jordbruksfrågorna tillsattes A. V. Neruchev, SR, som minister för jordbruk. Posterna för handel och industri, vägar och kommunikationer och statlig kontroll delades bland de tre muslimerna i styrelsen på elva man. Armenierna Khatchatour Karjikian, Hamazasp (Hamo) Ohandjanian (Dashnaktsoutiun) och Ghazar Ter Ghazarian (SD) tilldelades posterna som ministrar för finans, allmän välfärd och provision. 6 Tilldelningen av kabinettsposter utlöste armeniernas kritik mot Dashnaktsoutiun för att ha tillåtit en georgisk överhöghet. Men faktumet att mensjevikerna borde leda styrelsen var dock ganska självklart. De hade fått värdefull erfarenhet i den internationella radikala rörelsen, hade antagit ledande roller inom de ryska sovjeterna och hade t.o.m. deltagit i den provisoriska regeringen. Inflytandet och ryktet hos Zhordania, Gegechkori, Tsereteli och Chkheidze överskred långt det motsvarande hos de nationellt, religiöst och territoriellt begränsade ledarna för Dashnaktsoutiun och Musavat. Efter marsrevolutionen hade de mensjevikiska åsikterna format Transkaukasus policy. Det fanns få skäl till ändring efter november. Tvärtom innebar flykten eller utdrivningen av många georgiska ledare från centrala Ryssland en ökad mensjevikisk styrka bortom bergen i Kaukasus.
I publikationen av sin första deklaration den 1 december, utannonserade kommissariatet sitt eget bildande och avslöjade ett ambitiöst program vilket omfattade allt från blomstrande ekonomi och förstärkning av fronten till avskaffande av klassprivilegier, introduktion av zemstvo, erkännande av det juridiska systemet och att försöka få till stånd en fungerande lösning på den nationella frågan. 7 Men faktum är att kommissariatet inte gjorde någon av dessa saker. Kanske med en föraning förklarade Gegechkoris kabinett att man skulle styra fram till att den all-ryska konstituerande församlingen sammankallades. "Dock, om sammankomsten av det sistnämnda blir omöjligt på grund av omständigheterna i Ryssland, kommer det [kommissariatet] att bibehålla sin auktoritet tills den konstituerande församlingens medlemmar från Transkaukasus och Kaukasus front har hållit ett möte." 8
|