Le Chessais har i sin tur skrivit: "Turkiet och Persien var länder i vilka det saknades ett etablissemang grundat på ordning och en organiserad armé och regering, och vi vet att utan liknande institutioner finns det inte någon säkerhet och välfärd för bönderna och handelsmännen. I liknande länder, måste man vara träl om man inte tillhör regeringen eller är tjuv eller feodalherre, d.v.s. Khan och de länder som styrs av liknande etablissemang kommer, även om de har stora rikedomar, att vandra mot korruption och förfall. Flykten undan ett turkiskt eller persiskt styre var livsnödvändigt för Transkaukasiens kristna folk och det är helt förståeligt att tålamodet med förtrycket orsakat av tsarens polisväsende var betydligt lägre i jämförelse med hotet mot deras assimilering bland främmande seder och vanor." 56
Ryska regeringsmän utnyttjade denna situation hos armenier och georgier till fullo och visade inte någon större barmhärtighet och förståelse gentemot dessa två kristna nationer då de visste att dessa två var tvungna att acceptera den enda kristna nationen, d.v.s. Ryssland, trots alla rådande nackdelar.
Och det var så som de vägrade att ge de minsta privilegier till Transkaukasiens folk, t.o.m. saker som de hade gett till Rysslands folk, bl.a. provinsråd (zanesto) och domstolar, och motsatte sig ständigt idén om att bygga ett universitet, om än en ryskt, i Transkaukasien. 57
Tsaretablissemangets tjänstemän gick ännu längre än detta. Ibland följde de en politik i Östarmenien vilken gick ut på att förstärka de turkiska och tatariska elementen, till armeniernas nackdel, då de resonerade att dessa folk var mer primitiva än armenierna och därför utgjorde ett mindre hot mot det ryska styret. Denna politik skadade rikets intressen. En av de mest berömda experterna på frågor om Transkaukasien, den kände geografen Abisch, skriver det följande: "Rysslands ansträngningar för att utveckla Transkaukasien och att få området till vår tids nivå kommer att misslyckas om man inte skapar ett självständigt Östarmenien eller en armenisk provins. Turkiska, tatariska och kurdiska nomadiska grupper är egentligen ett hinder för skapandet av en trygg och fruktbar miljö, ett scenario som endast kan grundas på jordbrukets utveckling. Konflikterna mellan tältboende nomader med tendenser för plundring vilka förstör området och ett bofast armeniskt samhälle som är en utvecklad och skapande civilisation märks alltför tydligt." 58
|
