Karta Stäng  
Personinfo Stäng  
Information Stäng  
Källor och referenser Stäng  
Hem | Om Armenien | Kollektion | Historia | Multimedia | Mer Kontakt | Annonsering | Om Armenica
  English
 
Historia :: Innehåll | Kronologi | Kartor | Personer | Info | Sök | Källreferens
 
Index

Armenien

- Armenien
- Innebörden av Armeniens geografiska läge i dess historia
- Armeniens geopolitiska läge

Urartus civilisation

- Urartus civilisation
- De indoeuropeiska armeniernas ankomst
- Det armeniska språket

Segern för Självständighet

- Segern för Självständighet
- Armenien och medernas imperium
- Armeninen och persernas imperium
- Armenien inom det persiska imperiet
- Alexander den store
- Första självstyret (322-215 f. Kr.)
- Seleukidernas rike
- Armenien återfår sin självständighet

Dynastin Artashesian på Armeniens tron

- Dynastin Artashesian på Armeniens tron
- Armenien Minor
- De första historielektionerna
- Tigran den store
- Tigrans erövringar
- Konungarnas konung
- Den nya huvudstaden
- Tankesättet hos Tigran och hans hov
- Armeniens sociala struktur
- Armeniens militärmakt
- Romerska imperiet och dess expansion från öster
- Första kriget mellan Lucullus och Armenien 69 f. Kr.
- Slaget vid Tigranakert (6 oktober 69 f. Kr.)
- Lucullus andra krig mot Armenien (68 f. Kr.)
- Pompejus fälttåg (67-66)
- Tigran och hans öde

Armenien mellan Rom och arsaciderna

- Armenien mellan Rom och arsaciderna
- Artavazd III (56-34)
- Crassus fälttåg mot partherna
- Caesars plan
- Marcus Antonius fälttåg
- Artashes II
- Augustus och hans policy gentemot Armenien
- Den siste konungen i Artashesian dynastin, från 20 f. Kr. till 2 e. Kr.
- Tiden mellan dynastierna Artashesian och Arshakounian, år 2 till 53 e. Kr.
- Tirdat I:s regeringstid (53-100)
- Armenien under Tirdat I:s efterträdare (100-224)
- Armeniens allmänna situation under romerskt styre
- Armeniens ledning och organisation
- Militära aspekter
- Ekonomiska och sociala aspekter
- Armeniens gamla religion
- Armenien, dess position och politiska ställning
- Rom och Armenien

Antagandet av Kristendomen

- Antagandet av Kristendomen
- Sassanidernas maktövertagande i Persien (224-228)
- Armenien och Rom mot sassaniderna (228-252)
- Tirdat III (252-330)
- Armeniens antagande av Kristendomen och Grigor Lousavoritch (288-301)
- Armenien under de sista arsacidiska kungarna (330-428)
- De armeniska feodalherrarna och deras roll
- Kulturellt arbete

Försvaret av kristendomen

- Försvaret av kristendomen
- Armenien under sassaniderans styre och slaget vid Avarayr (430-634)
- Armeniska kyrkans separation och dess följder
- Islam och arabernas imperium
- Arabernas härtåg mot Armenien (639-659)
- Armenien under arabernas styre (645-859)
- Armenien mellan arabiska och östromerska imperierna
- Militära aspekter
- Ekonomiska aspekter
- Sociala aspekter
- Kulturella aspekter
- Armeniens roll i skapandet av kristna arkitekturen

Armenien under dynastin Bagratounian

- Armenien under dynastin Bagratounian
- Bagratounians uppkomst
- Armenien blir återigen självständigt
- Kungliga soldater: Ashot I, Smbat I och Ashot II
- Höjden av Bagratouniernas era
- Abas I, Ashot III, Smbat II, Gagik I
- Staden Ani
- Smbat III och skapandet av kungariket
- Turanierna
- Krig i två fronter
- Slutet för Ani och dess följder
- Militära aspekter
- Ekonomiska och sociala aspekter
- Armeniens arkitektur och dess inflyttande över västvärldens
- Innebörden av det bagratouniska Armenien och dess öde
- Armenien & Bysans
- Bysans, dess roll och betydelse
- Bysans armeniska soldater
- Bysans armeniska befälhavare och ämbetsmän
- Bysans armeniska kejsare
- Den armeniska civilisationen och Bysans
- Bysans policy gentemot Armenien

Kilikien - Den Nya Armenien

- Kilikien - Den Nya Armenien
- Prins Roubens entré i
- Mellanöstern vid slutet av 1000-talet
- Nya Armenien, korsriddarnas allierade (1095-1100)
- Nya Armenien framgångsrika strider mot Bysans och muslimerna (1100-1187)
- De ridderliga staterna och Islams motattack
- Levon II den Magnifike (1187-1219)
- Slutet på de ridderliga staterna
- Den héthoumiska dynasti och alliansen med mongolerna (1220-1300)
- Héthoumiska dynastins sista regenter (1300-1342)
- Dynastin Lusignan och Nya Armeniens slut (1342-1375)
- Nya Armeniens organisation
- Militära aspekter
- Ekonomiska aspekter
- Sociala aspekter
- Kulturella aspekter
- Nya Armeniens historiska omfattning

Armenien under turaniskt styre

- Armenien under turaniskt styre
- De seldjukiska turkarnas invasion
- Mongolernas invasion
- Armeniernas första stora emigration
- De ottomanska turkarna och bildandet av ottomanska imperiet
- Armenierna och de ottomanska turkarna
- De ottomanska turkarnas erövring av Armenien
- Armenien under de ottomanska turkarnas styre
- Armenien och Persien
- Karabakhs armeniska furstendömen
- Militära aspekter
- Ekonomiska och sociala aspekter
- Kulturella aspekter

Armeniens renässans eller återuppståndelse

- Armeniens renässans eller återuppståndelse
- Utvecklingen av tankar och handlingar
- Armeniska kyrkan och dess roll
- Mkhitaristerna
- Västvärldens återupptäckande av Armenien
- Armenien och tryckeriet
- Kulturella verk
- Litterära rörelsen
- Uppkomsten och publikationen av armeniska skrifter
- Det armeniska folkets nationella känslor
- Khrimian Hayrik
- Armeniens påverkan och intryck i Orienten

Östfrågan

- Östfrågan
- Den turaniska ebben
- Östfrågan fram till 1877
- Ottomanska imperiets situation
- Det ottomanska imperiets försök till reformer
- Frigörelsen av Balkans kristna folk

Ryssland i Kaukasus

- Ryssland i Kaukasus
- Slutet på Armeniens förvittring
- Krigen mellan Ryssland och Persien
- Rysk-ottomanska krigen under 1800-talet
- Transkaukasien under ryskt styre
- Tsarrysslands policy i Transkaukasien
- Militära aspekter

Den armeniska frågan

- Den armeniska frågan
- Avtalen i San Stefano och Berlin (1878)
- Stormakternas policy 1878-1894
- Armeniens fråga från 1878-1894
- Den ottomanska policyn
- Situationen i Västarmenien
- Massmorden under 1894-1896
- Ockupationen av Bank Ottoman
- Stormakternas ställningstagande under massakrerna 1894-1896
- Vinstintressens roll

Kamp på två fronter

- Kamp på två fronter
- Den armeniska revolutionära rörelsens födelse
- Strid vid två fronter
- Armeniens samarbete i befriandet av folken i Orienten

Tsarryssland mot armenierna

- Tsarryssland mot armenierna
- Rysslands politik gentemot ickeryska folk
- Konfiskeringen av armeniska kyrkans egendom
- Massakrerna under 1905
- Lugnande åtgärder och Vorontsov-Dashkov

Ungturkarnas revolution och det armeniska folket inför det första världskriget-

- Ungturkarnas revolution och det armeniska folket inför det första världskriget-
- Ungturkarnas revolution
- Policyn om turkifiering
- Reformplanen 1913-1914
- Armenien inför första världskriget
- Ekonomiska aspekter

Första världskriget

- Första världskriget
- Panturkism och panturanism
- Armeniska Folkmordet 1915-1918
- Armeniernas deltagande i första världskriget

Armeniens återuppståndelse

- Armeniens återuppståndelse
- Försvarandet av Transkaukasien (1917-1918)
- Armeniens återuppståndelse
- Armenien och de allierade
- 1920 års krig mellan Turkiet och Armenien
- Relationerna mellan Sovjet och Turkiet
- Armenisk-turkiska kriget

Armenien på väg mot självständighet, 1918

- Armenien på väg mot självständighet, 1918

Östarmenien

- Östarmenien
- Ryska erövringen av Kaukasus
- Armeniska oblasten
- Omorganiseringen av provinserna i Kaukasus
- Ryska annekteringen av Kars, Ardahan och Batum
- Armenier, georgier och muslimer i Transkaukasien
- Den armeniska litterära rörelsen och den påföljande uppkomsten av politiska föreningar
- Den armeniska kyrkans kris, 1903-1905
- Den armenisk-tatariska konflikten och Dashnaktsoutiuns reviderade plattform
- Reaktionens år, 1907-1912

Västarmenien

- Västarmenien
- Armenierna i det osmanska imperiet
- Internationaliseringen av den "armeniska frågan"
- Massakrer, reformplaner, massakrer, 1894-1896
- Ungturkarna och 1908 års kupp
- Kontrarevolutionen och överlägsenheten hos ittihadisternas triumvirat, 1909-1913
- Ryssland och armeniska reformer, 1912-1914
- Förhandlingarna
- Statistiska kontroverser
- Kompromissreformen den 8 februari 1914

De hoppfulla åren (1914-1917)

- De hoppfulla åren (1914-1917)
- Det turkiska beslutet om krig
- Östarmeniernas förberedelser
- Nikolaj II i Kaukasus
- Envers katastrofala vinterkampanj år 1914
- Effekterna av kampanjen i Transkaukasus
- Deportationen och massakrerna av västarmenierna
- Befrielsen och evakueringen av Van
- Uppdagandet om de verkliga tsariska attityderna
- De allierades hemliga överenskommelser
- Den nye vicekungen i Kaukasus, storhertig Nikolaj Romanov
- Ockupationen och administrationen av den armeniska platån, 1916
- Förnyad östarmenisk aktivitet

"Hopp och känslor", (mars-oktober 1917)

- "Hopp och känslor", (mars-oktober 1917)
- Marsrevolutionen
- Bildandet av sovjeter i Transkaukasus
- De georgiska, armeniska och muslimska partiernas inställning
- "April-teserna" och de armeniska bolsjevikerna
- Ozakomen
- Västarmeniernas första kongress
- "Den provisoriska regeringens arrangemang för
- Den kaukasiska fronten och den amerikanska konsuln F. Willoughby Smith
- Ryssland i kris, juli-november 1917
- Den första regionala konferensen för Kaukasus bolsjevikiska organisationer
- Den östarmeniska nationella kongressen
- Förslag om regional omorganisation av Transkaukasus

Bolsjevikrevolutionen och Armenien

- Bolsjevikrevolutionen och Armenien
- Revolution, Sovnarkomen, och självbestämmande
- Lenins deklaration om Armenien
- Påbudet om Västarmenien R
- Sovnarkom söker fred
- Den tyska offensiven och avtalet vid Brest-Litovsk-avtalet
- Den tyska offensiven och avtalet vid Brest Litovsk

Transkaukasus i drift (november 1917- mars 1918)

- Transkaukasus i drift (november 1917- mars 1918)
- Det transkaukasiska kommissariatet
- Den konstituerande församlingen
- Vapenvilan i Erzindjan
- Den andra regionala kongressen för den kaukasiska armén
- Frågan om det dashnak-bolsjevikiska samarbetet
- Bildandet av den nationella armékåren i Transkaukasus
- Konsul Smith möter utrikesdepartementet
- Transkaukasus icke-bindande svar till de osmanska förslagen
- Den turkiska kränkningen av Erzindjan-eldupphöret
- Den transkaukasiska Seimen
- Seimens villkor för fred

Dilemman (mars-april 1918)

- Dilemman (mars-april 1918)
- Förvirring i Trabizond och i Tiflis
- Erzurums och hela
- Smiths vädjan om assistans
- Trabizond-konferensen
- Transkaukasus belägenhet
- Transkaukasus i lågor
- "Marsdagarna" i Baku
- Eftergifter och ultimatum i Trabizond
- Mensjevikisk oro för Batum
- Seimens svar till den osmanska utmaningen

Krig och självständighet (april-maj 1918)

- Krig och självständighet (april-maj 1918)
- Krig
- Transkaukasus demokratiska federativa republik
- Kars kapitulation
- Oroligheterna i Tbilisi
- Sovnarkoms ambivalens
- Fredskonferensen i Batum
- Den turkiska invasionen av Jerevans guberniia
- De turkisk-tyska intressena på konfliktkurs i Transkaukasus
- Tyskt försök till medling och ett nytt turkiskt ultimatum
- Georgiernas förberedelse för att överge federationen

Republikerna Georgien, Azerbajdzjan och Armenien

- Republikerna Georgien, Azerbajdzjan och Armenien
- Den transkaukasiska federativa republikens kollaps
- Republikerna Georgien och Azerbajdzjan
- Det armeniska dilemmat
- Avgörande strider nära Jerevan
- De slutgiltiga förhandlingarna och avtalen i Batum
- Värderingen av förlusterna
- Tolkningen av den armeniska självständigheten
- Tysklands konflikt med Turkiet
- Försämringen av de armenisk-georgiska relationerna
- Organiseringen av det armeniska kabinettet och dess överföring till Jerevan
- Armeniens lagstiftande församling - Khorhourt
- Hoppets strålar

Supplikanterna (juni-oktober 1918)

- Supplikanterna (juni-oktober 1918)
- Armeniska diplomater i Tyskland
- Slaget om Baku
- Brest-Litovsks till
- Bakus fall
- Den Sovnarkom-osmanska ordväxlingen och den ittihadistiska regeringens fall
- Den armeniska missionen i Konstantinopel
- Farhågorna som uppstod efter eldupphöret i Mudros
- Britterna i Transkaukasus

Sammanfattning

- Sammanfattning

Sovjetiska Armenien

- Sovjetiska Armenien
- Sovjetiseringen och freden
- Efterverkningarna
- Den Socialistiska Armeniska Republiken
- Att göra Armenien armeniskt
- Stalins revolution
- Andra världskriget och det kalla kriget
- Reformernas år: Chrustjev (1953-1964)
- Den nya nationalismens resning
- Från förnyad reform till nationell revolution
- Sovjetiska Armeniens konsekvenser

Den andra självständiga republiken Armenien

- Den andra självständiga republiken Armenien
- Armeniens nya utrikespolicy
- Motgångarna för Ter-Petrosians administration
- Karabakh-konflikten
- Förnyad uppmärksamhet för det Armeniska Folkmordet
- Kocharians nya armeniska administration
- Armeniens och armeniska kulturella och vetenskapliga liv under 1900-talet

Summa summarum

- Summa summarum
FöregÃ¥ende sida Sida 270 Nästa sida Mindre font större font Utskriftvänlig version  
I Frankrike hade en av de mest betydelsefulla ministrarna, nämligen Delcasse# som var en godhjärtad man, utnämnts till utrikesminister. Det var på den tid då S:t Petersburg ville dirigera den fransk-ryska alliansen dit det ville. Den franske utrikesministern förklarade vid flera tillfällen, i klarspråk, att Frankrike hade intressen i Armeniens fråga. Dessutom hade handlingarna i Transkaukasien, onekligen, väckt reaktioner hos många av regeringsmedlemmarna. Bland dessa fanns folk vilkas tankesätt förde dem bort ifrån de orientaliska metoderna och förde dessa närmare västvärldens idéer. Dessutom bör vi nämna ansträngningarna hos den danska drottningmodern Dagmar som beklagade behandlingen av finländarna och armenierna och som Dillon skriver så var det till en del hennes förtjänst att den tsarryska regeringen ersatte den vanryktade Golitsyn med prins Vorontsov-Dashkov som kronprins och guvernör i Transkaukasien. 60

Denna äldre herre tillhörde en av Rysslands mest berömda adelsfamiljer och var med sina titlar berättigad till alla kungliga privilegier och tillhörde den grupp av personer som visade sig vara mer rättfärdiga och modiga än de falska personer vilka har nyligen erhållit sina privilegier och var villiga att göra vilken felaktig handling som helst bara för att uppnå mer makt och rikedom.

Vorontsov-Dashkov#, som var en godhjärtad och optimistisk man, kom efter en kort tid på sitt ämbete underfund med att den antiarmeniska policyn, dikterad av hans överordnade i S:t Petersburg, inte bara var felaktig utan ett grovt misstag då den hade skapat en fiende av ett element som under den gångna tiden hade utfört många dyrbara tjänster för imperiet i olika områden. Dess lojalitet hade försämrats endast på grund av den behandling som det tsarryska polisväsendet hade utsatt det för med sina trakasserier och förtryck. Därför framförde den nya kronprinsen det följande till makthavarna i S:t Petersburg: "Jag förstår inte varför ni har kommit på kant med armenierna. Ett folk med sådan stor förkärlek till sin religion, sin familj och sin egendom kan inte vara något annat än ett element för ordning och säkerhet".

De tio åren som prins Vorontsov-Dashkov# tillbringade som Transkaukasiens guvernör (1905-1915) kännetecknades av en väsentlig mildring i förtrycket från regeringens sida och en neutral administration och behandling av de aktuella frågorna utan hänsyn till etnisk tillhörighet. Denne man försökte istället för att följa policyn om "söndra och härska", som dittills var slogan för makthavarna i S:t Petersburg, att inbjuda de olika etniska folkgrupperna under sin makt till samarbete för en förbättrad situation. 61 Med stöd på grunden om att utan lag och rättvisa kan inte styre och regering finnas, satte Vorontsov-Dashkov# stopp för den antiarmeniska byråkratin och beordrade att den armeniska kyrkans konfiskerade egendom skulle återlämnas och utnyttjade sitt inflytande i S:t Petersburg för att ändra regeringens inställning i Armeniens fråga. Om detta skrev han det följande till tsaren: "Ers Höghet vet säkert att Rysslands policy i dessa områden sedan Peter den stores tid har grundats på vänskapen med det armeniska folket. Denna policy hos oss har belönats av armenierna genom deras assistans till våra soldater. Genom beskyddandet av armenierna har vi hittat lojala allierade som ständigt tjänat oss väl. Enligt min åsikt så har tiden kommit för att vi ska återvända till vår sedvanliga ryska policy". 62

Men när Stolypin, år 1908, tog över makten i S:t Petersburg kunde prins Vorontsov-Dashkov# inte stoppa hans aggressiva policy om förryskandet av ickeryska folk i imperiet, en policy som återigen hade fått vind under vingarna. 63