Karta Stäng  
Personinfo Stäng  
Information Stäng  
Källor och referenser Stäng  
  English
 
Index

Armenien

Urartus civilisation

Segern för Självständighet

Dynastin Artashesian på Armeniens tron

Armenien mellan Rom och arsaciderna

Antagandet av Kristendomen

Försvaret av kristendomen

Armenien under dynastin Bagratounian

Kilikien - Den Nya Armenien

Armenien under turaniskt styre

Armeniens renässans eller återuppståndelse

Östfrågan

Ryssland i Kaukasus

Den armeniska frågan

Kamp på två fronter

Tsarryssland mot armenierna

Ungturkarnas revolution och det armeniska folket inför det första världskriget-

Första världskriget

Armeniens återuppståndelse

Armenien på väg mot självständighet, 1918

- Armenien på väg mot självständighet, 1918

Östarmenien

Västarmenien

De hoppfulla åren (1914-1917)

"Hopp och känslor", (mars-oktober 1917)

Bolsjevikrevolutionen och Armenien

Transkaukasus i drift (november 1917- mars 1918)

Dilemman (mars-april 1918)

Krig och självständighet (april-maj 1918)

Republikerna Georgien, Azerbajdzjan och Armenien

Supplikanterna (juni-oktober 1918)

Sammanfattning

Sovjetiska Armenien

Den andra självständiga republiken Armenien

Summa summarum

FöregÃ¥ende sida Sida 508 Nästa sida Mindre font större font Utskriftvänlig version  
I den vetenskapliga och tekniska världen är Artiom Mikoyan den mest världskända armeniern under den sovjetiska eran. Han föddes i Sanahin, i närheten av Tbilisi och var bror till Anastas Mikoyan (en av Stalins närmaste män och ordförande USSR:s högsta sovjet och en av de elva medlemmarna inom Politbyrån, d.v.s. en av Sovjetunionens elva mäktigaste män). Mikoyan utbildade sig till maskinoperatör innan han påbörjade sin värnplikt. Efter militärtjänstgöringen studerade han vid flygvapnets akademi och tog examen år 1937. År 1939 utnämndes han till chef för flygplanskonstruktionsbyrån i Moskva. Tillsammans med Mikhail Gurevich började han att konstruera flygplan. År 1942 bytte byrån namn till MiG (efter Artiom I. Mikoyan och Mikhail I. Gurevich) och Mikoyan blev fadern till flygplanet MIG. Mikoyans konstruktioner kom även att användas i rymdprogrammet men han dog den 9 december 1970, innan rymdåldern tog fart under 1970-talet. Bland andra vetenskapliga personer kan man nämna astronomen Viktor Hambartsoumian, ordförande i den Internationella astrofysiska organisationen. Han ledde även det astronomiska observatoriet Byurakan, belägen i de södra sluttningarna av berget Aragatz. En annan viktig fysiker och radioastronom under sovjettiden är Paris Herouni.

Även utanför Armenien har armenierna kunnat nå stora framgångar inom politiken, sporten, affärsverksamheter och även det kulturella livet. Bland dessa hittar vi namn som oljebaronen Galoust Gulbengian, affärsmannen Kirk Krikorian, sångaren och artisten Charles Aznavour och regissören Atom Egoyan. Krikorian och Aznavour har, genom insamlingar, tillfört stora mängder bistånd till Armenien, i synnerhet efter jordbävningen 1988. Några av Atom Egoyans filmer har just handlat om hans etniska tillhörighet och filmen Ararat (2002), med bland andra Charles Aznavour i en av huvudrollerna, handlade just om det Armeniska Folkmordet. Bland andra namn hittar vi skådespelaren Eric Bogosian, filmproducenten Howard Kazanjian (Return of the Jedi, Raiders of the Lost Ark), målaren Arshile Gorky (Vosdanik Adoian), författaren William Saroyan och kompositören Loris Tchknavorian.

Inom sporten hittar vi namn som Tigran Petrosian, världsmästare i schack 1963-1969, tyngdlyftaren Yuri Vartanian (OS- och världsmästare) och nyare namn som Andre Agassi (Agassian), Youri Djorkaeff, Alain Boghossian, Ara Abrahamian och Sargis Sargsian.