I kriget mot sassaniderna återfanns en soldat som hade kommit till Mindre Asien och som med sina hjältedåd utmärkte sig bland armenierna. Denne bosatte sig senare i Armenien och grundade den berömda ätten Mamikonian.
Men år 293 sattes Narseh på Sassanidernas tron och år 296 förklarade han krig mot Rom för att erövra Armenien och Mesopotamien. Sassaniderna anföll Armenien men landet kunde under sin kungs, Tirdat III, ledning försvara sig på ett framgångsrikt sätt. Men sassaniderna lyckades dock inta en del av Mesopotamien.
Under denna tid hade dock Roms imperium och "Medelhavsländernas stora union" bildats vilken var frukten av den ytterst kunnige kejsar Diocletianus arbete. Renan skriver: "Om det finns något som kan vara bevis på att Roms imperium existerade blott för dess natur så är just denna natur som fick den att inte upplösas under den kaotiska perioden mellan 236-284. Den hade tillräckligt med andetag kvar för att återigen väckas till liv av Diocletianus skakningar." 18
Kejsar Diocletianus kom till öst med sin armé och gick till krig mot sassaniderna. Han skickade en här bestående av 25 000 krigare (specialtrupper och de berömda illyriska legionerna) under ledning av den berömde Galerius till Armenien, där de fick sällskap av de armeniska trupperna med kung Tirdat III i spetsen. Enheterna som anföll Mesopotamien leddes av kejsaren personligen men det var i Armenien som avgörandet kom: sassaniderna led ett slutgiltigt nederlag år 297 och Narsehs harem och tillgångar föll i den armenisk-romerska arméns händer. Därefter bad den persiske kungen för fred och enligt fredsavtalet återlämnade han Mesopotamien till romarna.
Detta krig var ett av de mest ärorika krigen i Armeniens historia och den viktiga rollen hos Tirdat III och den armeniska armén under Roms lyckosamma attack mot Persien har återgetts av historikerna. Gibbon skriver: "Efter kriget fick den lovordade kungen, Tirdat III, stor respekt och bringade fred och lugn till sitt land för sitt visade mod och lojalitet gentemot Rom." 21
Och Diocletianus gick, som vi redan vet, till historien som en av de stora skaparna och nybyggarna. Han åstadkom så stora verk i Rom att det kanske kan betraktas som de största och bästa omorganiseringarna och uppbyggandet dittills i historien. Dessa åtgärder bestod bl.a. av separationen av olika yrken och tjänsterna inom regeringen och armén, skapandet av en aktiv och kunnig regering, uppdelningen av staterna under Roms lydnad i mindre provinser (något som minskade de lokala regeringarnas makt), grundandet av guvernörskap på provinsnivå och gränsvakter längs imperiets gränser.
Armeniens viktiga roll i försvaret av Roms östra gräns gick inte obemärkt förbi denna stora politiker, Diocletianus. Han lämnade inte bara ett självständigt Armenien utanför Roms gränser utan gjorde allt (i sin makt) för att förstärka dess makt. På grund av att han pressade fram imperiets gränser ända till sjön Vans västra stränder, vilket gjorde att Armenien förlorade sitt territorium i väst, fick landet områden i sydost som belöning. Detta gjorde att Armenien, enligt fredsavtalet med sassaniderna, fick hela det nuvarande iranska Azerbajdzjan.
|
