Trots alla sina brister så hade den sovjetiska kommunismen och imperialismen skapat en hyfsad fred i hela det sovjetiska imperiet, både inom USSR och längs dess gränser, vilket förhindrade interetniska sammandrabbningar så väl som mellanstatliga fientligheter. Med slutet för Pax Sovietica, möttes varje republik nu av interna etniska problem och externa säkerhetshot vilka respektive republik måste ta itu med på egen hand. Armenien gick in i sin andra självständighetsperiod under 1900-talet med ett rasande krig vid sina gränser. Ter-Petrosian s regering försökte att distansera sig från Karabakh-problemet genom att framställa det som en intern azerbajdzjansk fråga, men samtidigt var man medveten om att Armenien hade moraliska och politiska förpliktelser för stödjandet av sina landsmän i Karabakh. Till kollapsen av Sovjetunionen svarade de armeniska väljarna i Karabakh genom att utropa sig som en självständig republik. Både Armenien och Azerbajdzjan tog tillfället i akt, som hade getts tack vare det sovjetiska imperiets kollaps, för att forma sin respektive framtid. De postkommunistiska regeringarna i republikerna Armenien och Karabakh kombinerade en försiktig pragmatism med en djärv tilltro om att de kunde konstruera stabilitet och välfärd i den oroliga och förrädiska värld som de hade tvingats leva i.
Sovjetiska Armeniens konsekvenser
Nu, i retroperspektiv, kan man diskutera huruvida Armenien vann mer än landet och nationen förlorade på sovjetiseringen av Armenien.
Armenien förlorade ännu en gång sin självständighet och suveränitet, denna gång till kommunisterna i Moskva. Bortrövandet av bestämmanderätten medförde, förutom den direkta förlusten av Nakhichevan och Karabakh, även den indirekta förlusten av de armeniska områdena i Västarmenien då det ledande kommuniststyret, på ett effektivt sätt, satte stopp för något som helst armeniskt krav om rättviseskipande i den Armeniska frågan, det Armeniska Folkmordet och de förlorade armeniska områdena som turkarna hade tillämpat etnisk rensning i.
Armenien, en gång känt för sina handelsrelationer med Väst så väl som Öst och sina öppna relationer med omvärlden var nu, så gott som, strypt från kontakt med den yttre världen. Även om levnadsstandarden hade höjts så var den i allmänhet, i likhet med resten av Sovjetunionen, inte i närheten av den i Väst, åtminstone för den vanlige medborgaren. Kvalitén hade man, i alla områden, rationaliserat bort för kvantitetens skull.
För rättvisans skull bör man nämna att trots de många negativa aspekterna som drabbade armenierna i och med sovjetiseringen av Armenien så hade detta även medfört en rad positiva influenser inom det kulturella, vetenskapliga och militära livet. Som så många gånger förr visade armenierna att de är ett tävlingsinriktat folk med strävan efter kunskap och kulturell utveckling. Med den nyvunna, relativa, självständigheten kom även möjligheten att kunna utvecklas och det sovjetiska Armenien kom att fostra några av de mest berömda armenierna, inte bara i Armenien, utan även på en internationell nivå. Men vi återkommer till detta vid ett senare tillfälle för att kunna ge en övergripande bild över hela 1900-talet.
|
|
|
