Karta Stäng  
Personinfo Stäng  
Information Stäng  
Källor och referenser Stäng  
  English
 
Index

Armenien

Urartus civilisation

Segern för Självständighet

Dynastin Artashesian på Armeniens tron

Armenien mellan Rom och arsaciderna

Antagandet av Kristendomen

Försvaret av kristendomen

Armenien under dynastin Bagratounian

Kilikien - Den Nya Armenien

Armenien under turaniskt styre

Armeniens renässans eller återuppståndelse

Östfrågan

Ryssland i Kaukasus

Den armeniska frågan

Kamp på två fronter

Tsarryssland mot armenierna

Ungturkarnas revolution och det armeniska folket inför det första världskriget-

Första världskriget

Armeniens återuppståndelse

Armenien på väg mot självständighet, 1918

- Armenien på väg mot självständighet, 1918

Östarmenien

Västarmenien

De hoppfulla åren (1914-1917)

"Hopp och känslor", (mars-oktober 1917)

Bolsjevikrevolutionen och Armenien

Transkaukasus i drift (november 1917- mars 1918)

Dilemman (mars-april 1918)

Krig och självständighet (april-maj 1918)

Republikerna Georgien, Azerbajdzjan och Armenien

Supplikanterna (juni-oktober 1918)

Sammanfattning

Sovjetiska Armenien

Den andra självständiga republiken Armenien

Summa summarum

FöregÃ¥ende sida Sida 113 Nästa sida Mindre font större font Utskriftvänlig version  
Denna vansinniga behandling från Bysans som öppnade vägen för turaniernas invasionsvåg räknas till ett av historiens största och grövsta misstag och dess följder bevisade ännu en gång att det som anses utgöra en fara för Armenien även är farligt för Europa.

På detta sätt försvann frukterna av den enastående och ståtliga armeniska civilisationen under 900- och 1000-talet d.v.s. "Anis arkitektoniska ståtlighet och storhet, bagratouniernas mäktiga armé, Kars kulturella liv och handelsskatterna i Bitlis och Arzen". 152

Det bagratouniska Armenien hade i verkligheten nått en hög nivå av civilisation i början av 1000-talet. Vid denna tidpunkt hade Armenien förvandlats till ett transitland för handeln mellan Bysans och arabvärlden, ett land som var en blandning av öst och väst, ett land som med sitt geografiska läge, sina idéer och tankar och sina originella drag och ursprung hade nått en speciell upplysthet, d.v.s. länken mellan öst och väst. Denna dualitet hade skänkt Armenien en originalitet, liknande den norra germanska och södra latinska kombinationen som skapade dagens unika särdrag hos Frankrike.

Oavsett om Armenien fortsatte sin existens som en självständig nation eller som en del av en annan civiliserad makt, skulle det fortsätta sitt bidragande till civilisationen och berikningen av mänskliga kulturen, men historien berövade den på denna naturliga utveckling. Vid den stund då dess civilisation höll på att blomstra och fortsätta på denna nya bana så blev dess öde att slås i bitar av turaniernas invasion.

H. Lynch skriver: "Anis ruiner kastar ett starkt ljus på det armeniska folkets karaktär och avslöjar de tydliga dragen hos dess talang och tankar. Dessa byggnader bevisar att det armeniska folket tillhör till de få nationer som har visat sig vara kapabla till att ha en egen högkultur. Och de bevisar även att armenierna spelade rollen som länken mellan Bysans, med sin romerska kultur, och de asiatiska länderna. Och till slut föll ödets sorgliga slag som förhindrade armeniska nationens återfödelse, precis då detta folk, tack vare återvunnet politisk frihet, höll på att bygga upp och utveckla sin kompetens och sina talanger inom olika områden." 153