Armenien
Urartus civilisation
Segern för Självständighet
Dynastin Artashesian på Armeniens tron
Armenien mellan Rom och arsaciderna
Antagandet av Kristendomen
Försvaret av kristendomen
Armenien under dynastin Bagratounian
Kilikien - Den Nya Armenien
Armenien under turaniskt styre
Armeniens renässans eller återuppståndelse
Östfrågan
Ryssland i Kaukasus
Den armeniska frågan
Kamp på två fronter
Tsarryssland mot armenierna
Ungturkarnas revolution och det armeniska folket inför det första världskriget-
Första världskriget
Armeniens återuppståndelse
Armenien på väg mot självständighet, 1918
- Armenien på väg mot självständighet, 1918
Östarmenien
Västarmenien
De hoppfulla åren (1914-1917)
"Hopp och känslor", (mars-oktober 1917)
Bolsjevikrevolutionen och Armenien
Transkaukasus i drift (november 1917- mars 1918)
Dilemman (mars-april 1918)
Krig och självständighet (april-maj 1918)
Republikerna Georgien, Azerbajdzjan och Armenien
Supplikanterna (juni-oktober 1918)
Sammanfattning
Sovjetiska Armenien
Den andra självständiga republiken Armenien
Summa summarum
|
En annan berömd fransk resenär vid namn Tavernier har lovordat de armeniska handelsmännen i samma anda som ovan: "De är starka och outtröttliga under långa resor... Dessutom är de så skickliga på att förhandla att de lever på sina stora besparingar och äter väldigt lite." 59 Samma person berättar för oss att det var armeniska handelsmän som exporterade silkesprodukter från Persien och kryddor från Indien till Europa, och istället importerade engelska och flandriska tyger, sybehör och järnhandelsprodukter från Nürnberg och glasbruksprodukter från Venedig.
Armenien med sina handelsmän och karavanledare var under flera sekler detsamma för Västasien som grekerna under Antiken och på havet var för Främre Orienten. 60 Och det är därför som den armeniska karavanledaren räknades som den klassiska pionjären inom handel. Precis som Varandian påpekar har plogen och karavanen varit de två starka axlarna inom de armeniska civilisationen och två tydliga symbolder för detta folks skaparvilja.
Denna period var även den tid då armeniska handelsmän bildade kooperativ och grundade permanenta institutioner i Europa (bl.a. i Amsterdam och Livorno vilken är en hamnstad i Italien) och i Indien samt på de sydostasiatiska öarna. Det var även de som hade etablerat sina karavaner på den stora handelsvägen mellan Krim och Flandern som slutade i Brügge (i Belgien). Senare kom de att spela huvudrollen i handeln mellan Persien och Georgien på ena sidan och Ryssland och Nordeuropa på den andra, en handel som skedde via Astrakhan och Arkhangelsk.
Skapandekraften hos dem motverkade avsaknaden av tankekraft och kreativitet hos de turkiska makthavarna då det var de som organiserade den ottomanska armén och dess ledning.
Rent generellt så vet allmänheten inte att det kända Ostindiska kompaniet är arvtagare till ett armeniskt företag vilket hade samma befogenheter som ett land eller en armé. 63
I Europa visade de viktigaste aktörerna för Frankrikes storhet, sitt intresse för armenierna. Bl.a. var Jacques Coeur en av de personer som har använt sig av armenierna som sin förebild för att skapa handel mellan öst och väst 65.
Även kardinal Richelieu, som med sina brev daterade till den 24 juni 1635, tillät armenierna att ägna sig fullt åt handel i Frankrike 67, men också Colbert som i sin detaljerade rapport som finns arkiverad hos det franska ministeriet för handelsflottan, nämner hur nyttiga armenierna är för utvidgningen och utvecklingen av handeln i Frankrike. 69
|
|
|
