För att ytterligare framhäva det fjärde alternativet, noterade Sir Sykes att det skulle förse Ryssland med minst antal armenier eftersom kurder och lazerer utgjorde en överväldigande majoritet på platån. Armenien, som Sykes förstod termen, skulle under fransk administration bli ett centrum för armenisk nationalitet. Detta skulle vara av speciell fördel för Ryssland eftersom armenierna i Kaukasus och de östra vilayeterna var "anarkistsocialister", medan de i Mindre Armenien hade mer konservativa religiösa tendenser vilket skulle föda moderata administrativa ideologier. Sykes betonade att det historiska Zeytoun, Hadjin, Diyarbakir och Sivas hade kommit under det armeniska Kilikiens kungadömes styre och att invånarna i dessa områden hade väldigt lite gemensamt med armenierna på platån. Men om hela Armenien annekterades av Romanoverna så skulle det naturliga administrativa centret hamna i Erzurum vilket i sin tur skulle tillåta anarkistsocialisterna att överta den politiska makten i staten och utöka sitt tyranni ända till Kilikien. Sykes drog slutsatsen att Ryssland skulle bespara sig mycket besvär om tsaren även skulle avstå från sitt rätt till slätten i Moush då detta näste av upproriskhet skulle neutraliseras om det var en del av det franska Armenien och Kaukasus och Azerbajdzjan skulle förnekas denna friska källa av revolutionärer. 108 Det som var beklagligt var att den brittiska "experten" i Främre Asienfrågor aldrig avslöjade den källa som hade inspirerat honom till denna hans mest intressanta observation.
Flera dagar senare, den 17 mars, meddelade den ryska utrikesministern efter att ha fått tsar Nikolajs bifall, ambassadörerna Buchanan och Paléologue att Sykes förslag i princip var acceptabelt med villkoret att Konstantinopelavtalet gällde. 109 Därefter försvarade Sazonov kompromissen inför en specialkommitté bestående av ordföranden för ministerrådet, ministrarna för utrikes-, krigs- och marinministeriet samt en representant för Kaukasus vicekung. När N. V. Nikolsky, vicekungens kanslidirektör, varnade för att armenierna skulle protestera våldsamt mot delningen av sitt hemland, upprepade Sazonov Sykes förklaringen att delningen skulle motsvara de topografiska säregenheterna och de religiösa dominerande grupperna. Eftersom det inte var möjligt att skapa ett enat Armenien skulle de kristna som lämnades utanför Ryssland få en mycket större säkerhet under det kultiverade Franskrikes beskyddande vingar än under Turkiets som hade orsakat dem så mycket lidande och sorg. 110 Det modifierade Sykes-Picot-avtalet bekräftades därmed genom några vändor av diplomatiska utbyten mellan den 31 mars och den 1 september 1916. 111 De allierade nationernas flaggor hade placerats på det asiatiska Turkiets karta.
|
