Kristendomen innebar samma sak för armenierna som den gjorde för många andra folk. Bl.a. har den skänkt förståelse av sin egen identitet och kyrkan har blivit den ledande organisatören och sedan bevararen av denna identitet.
Som Bertrand Bareilles har påpekat hade kyrkorna en stor roll i formgivningen av nationerna. "De ursprungliga kyrkorna skapades egentligen på nationens order. Bandet till folket var utan tvekan en nödvändighet för att konvertera folket till kristendom på sitt eget språk. För förståelsen av uttryck blev man därför tvungen att uppfinna ett alfabet som skulle underlätta läsningen av Bibeln för alla. För analfabeter var detta första steget mot kulturell upplysning. Om detta inte hade skett skulle vissa folk möjligtvis endast utgöra samhällen, utan nationell identitet och definitivt försvinna bland segrande nationers massor."
Mesrop utbildade ett hundratal elever och de som kom att kallas för de "stora översättarna" fanns bland dessa. Dessa "stora översättare" skickades till de stora kristna intellektuella center som på den tiden var bl.a. Edessa (Ourfa ), Aten 103, Konstantinopel, Caesarea och i synnerhet Alexandria som med sitt berömda bibliotek som hade grundads av Ptolemius under flera sekler var ett stort kulturcentrum. Översättarnas uppgift var att samla de största och viktigaste kulturella och litterära verken och sedan ta med sig dem till Armenien.
När dessa översättare återvände till Armenien la de grunderna till den berömda "armeniska tolkars och översättares institution", en institution som växte och utvecklades enormt fram till 500-talet. 104
Bland de verk som på detta sätt översattes under 400-talet till armeniska och gjordes tillgängligt för det armeniska folket fanns många religiösa verk, främst heliga böcker men även filosofiska och historiska.
Översättningen av Bibeln till armeniska räknas än idag till ett av de största litterära verken på armeniska. Bland andra översatta verk till armeniska under denna period bör man nämna översättningen av den berömda Kyrkans och andlighetens historia, skriven av Eusebius, ärkebiskop i Caesarea, översättningen av boken om Konstantins liv, översättningen av olika religiösa predikningar och boken "Dyrkan av den kristna tron", skriven av Aristides (grekisk filosof under 100-talet) och flera andra översättningar, de flesta religiösa men även översättningar av Aristoteles verk.
E. Dulaurier skriver: "Aten, Alexandria, Konstantinopel och Rom bevittnade skyndande armenier som kom i grupper som satte sig ner vid de samlingsplatser som dåtidens undervisning i vetenskap, litteratur och filosofi hölls vid. De gick mest till skolorna i Aten och framträdde mer där. Den mest berömde bland dessa armeniska representanter i Greklands huvudstad är Proaeresius (Pariur), som Eunape nämner i sin bok "Filosofins historia". Han beskrivs som en talare som nådde en sådan stor berömdhet att man byggde en staty av honom i Rom. Armenierna visade ett stort intresse för studerandet av grekisk litteratur och översatte de bästa verken av grekiska författare, poeter, historiker, filosofer och matematiker till armeniska." 109
|
