|
|
|
Vid sidan om utbildningscentrumen ska man även nämna den stora roll som vissa armeniska kulturella institutioner spelade, vilkas mål var att lära äldre armenier att läsa och skriva. Sir Edwin Pears har i sina memoarer skrivit minnen från en armenisk söndagsskola i Konstantinopel och berättar att där lärde sig hammaler (bärare) från fattiga samhällsklasser att läsa och skriva och säger att det var den mest spännande scen som han hade sett under sin resa.
Vad gäller universitetsstudier så var armenierna tvungna att gå till ryska och europeiska universitet, då de inte hade egna universitet, vilket i sin tur får oss att bevittna uppkomsten av ett viktigt armenisk intellektuell skikt vilken bestod av läkare, agronomer, ingenjörer, jurister och litteraturvetare.
För östarmenierna spelade det tyska universitetet i Dorpat (Tartu) i Estland, som hade grundats av tsar Alexander I, en viktig roll i utvecklingen av den armeniska intelligentsian.
Detta universitet, som var den germanska kunskapens pionjär i Östeuropa och vars första rektor, Parrot härstammade från tyska kolonisatörer, har haft en avgörande roll i den armeniska renässansens förverkligande, något som Paul Rohrbach har påpekat.
Den förste armeniern som tog examen från Dorpats universitet var den store armeniske författaren Khatchatour Abovian, skaparen av den moderna armeniska litteraturen, som tillbringade sex år av sin högre utbildning vid detta universitet (1830-1836). Flera andra armenier följde Abovian i spåret och det var så som mellan 1835 till 1889 nära 50 armeniska studenter tog sin examen från Dorpats universitet. Bland dessa studenter bör vi nämna författaren Nazariants som var klasskamrat och nära vän med Abovian och publicisten Simoniants samt poeter som Dodoshiants och Patkaninan och en annan författare vid namn Barkhourdarian som är översättare av verk skrivna av Schiller, Goethe och Lessing. 103
Närvaron av dessa armeniska studenter i ett tyskt universitet hade även den påverkan att flera av Dorpat universitets lärare blev nyfikna och uppmuntrades att precis om Parrot 104 besöka Armenien och få flera av dåtidens stora upptäcktsresande vetenskapsmän så som baron August von Haxthausen, Friedrich Bodenstedt, Moritz Wagner, Karl Koch och Hermann Abich att resa till Armenien.
Men majoriteten av de västarmeniska studenterna under 1700-talet syntes i italienska universitet där de studerade medicin 109.
Fr.o.m. 1800-talet och framåt var det i synnerhet i Frankrike som västarmenierna fick högre utbildning. 110 Dessa studenter kunde ses i Sorbonne universitetet och andra högskolor i Frankrike, så som universiteten i Montpellier och Nancy (bl.a. var Boghos Nubar Pascha en av de gamla studenterna i Centralhögskolan).
De amerikanska och franska medicinuniversiteten i Beirut utbildade också flera armeniska läkare och farmaceuter.
|
|
103) A. Abeghian, Studienreise nach Dorpat, Mitteilungsblatt, december 1939
104) Första gången var det just denna Parrot som i 1829 tillsammans med Abovian och två armeniska bönder och två ryska soldater besteg berget Ararat. Se F. Parrot, Reise zum Ararat, Berlin, 1834, sid. 163
109) Torkomian, Les anciens Médecins arméniens diplômés des Universités d'Italie (1700-1840), Paris, 1900
110) Se Vahram Torkomian, Liste des Médecins arméniens diplômés de la Foculté de Paris de 1843 à 1921, Évreux, 1922
|
