Armenien och tryckeriet
Uppfinningen av tryckerikonsten, som armenierna var en av de första nationerna att använda sig av, har haft en betydande roll i människans renässans. Armenierna kom rätt tidigt att använda sig av detta kraftfulla verktyg för spridandet av människans tankar och kunskaper och det är till en del på grund av deras pionjärskap inom tryckerikonsten som armenierna var något före, inom utbildning och utveckling och utvidgningen av sin kultur, jämfört med de flesta andra folken i området.
På så sätt trycktes det första verket på armeniska år 1512 i Venedig, i ett italienskt tryckeri. 80 För att förstå vikten hos detta datum bör man påpeka att Gutenbergs Bibel trycktes år 1453. Fram till 1512 hade endast verk på latin, grekiska, några få västerländska språk, arabiska och hebreiska tryckts. Skrifter på de flesta östeuropeiska språken trycktes först efter de armeniska publikationerna. Och de första verken på turkiska och persiska kom mycket senare och är daterade till 1700-talet.
Det första riktiga armeniska tryckeriet öppnades år 1565 i Venedig, av Abkar av Tokat som Etchmiadzins katolikos Mikael I, med rekommendationsbrev, hade skickat som sändebud till påven Pius IV för att studera tryckerikonsten hos Vatikanens hov. 83 Två år senare flyttades tryckeriet till Konstantinopel och placerades i utgården till en armenisk kyrka. Det var samma tryckeri som publicerade den första armeniska grammatikboken för undervisning i grundskolan.
Efter det öppnades det ena armeniska #M-Tryckerier (armeniska) i världen, 1600-talet#tryckeriet efter det andra i armeniska församlingar runt om i världen: 1616 i Lemberg, 1639 i Isfahan (publicerade det första tryckta verket i Mellanöstern), 1660 i Amsterdam, 1677 i Konstantinopel, 1758 i Izmir, 1772 i Madras och till sist i Etchmiadzin år 1774.
Mkhitaristerna använde i början de armeniska tryckerierna för sina publikationer men öppnade senare sina egna #M-Tryckerier (mkhitaristernas), 1700-talet#tryckerier, ett i Trieste (1776) och ett i Venedig (1789).
Till slut bör vi nämna tryckeriet i institutet Lazarian i Moskva som grundades år 1820. Detta tryckeri omfattade även ett gjuteri vilket under 1800-talet producerade större delen av de armeniska bokstäverna för de andra armeniska tryckerierna.
|