|
|
|
Efter denna generation av armeniska översättare kom en generation författare som skapade stora och viktiga verk. Som den store franska vetenskapsmannen A. Meillet har påpekat: "I de tider då franskan inte hade skilt sig från latin och de äldsta litteraturerna hos de flesta europeiska folk inte ens hade skapats fanns viktiga armeniska litterära verk." 110
Victor Langlois har sagt att den armeniska litteraturen under 300- och 400-talen är en av de mest fruktsamma och intressanta litteraturerna bland kristna i Orienten. "Armeniska författare har framträtt på så gott som alla litterära områden och även om deras verk, prosa så väl som poesi, har influerats starkt av religiösa tankar som prästerskapet lämnade bland folkmassorna, så är armeniska ickereligiösa verk mycket rikare än hos andra kristna folk i öst. Studerandet av historia har nästan under hela det armeniska folkets historia varit en av dem mest omtyckta sysselsättningarna bland dess författare. Av detta skäl bildar uppgifterna som armeniska historiker har lämnat efter sig om händelserna i Västasien, ända från antikens början tills nutid, en ytterst dyrbar sammanhängande dokumentär." 111
Bland dessa författare under 400 talet måste man i synnerhet nämna Faustus av Bysans av vilken vi har fått en detaljrik historiebok om perioden under de sista Arsacidiska kungarna, en historia full av liv och spänning som får läsaren att känna doften av Armeniens jord. En annan är Koriun som har återgett Mesrops liv; ännu en är Elysée Vartapet som har skrivit Armeniens krig mot Sassaniderna (ett verk som inte bara är av stor vikt för Armenien utan även ger en god inblick i det sassanidiska Persien tack vare dess detaljrika beskrivning av Mazdeismen); Lazar av Farbien som har skrivit Armeniens historia under 300-talet; Agathange som har skrivit historien om Grigor Lousavoritch och Armeniens antagande av kristendomen.
Men det verk som kanske är mest känt är historieboken om Armeniens historia ända från uppkomsten av det armeniska folket till upplösningen av Arsacidernas dynasti, skriven av Movses Khorenatsi, även kallad för armeniska folkets Herodes, som var en elev och medarbetare till Mesrop Mashtots. Movses Khoranatsis verk är, trots ickekorrekta fakta och överdrivna religiösa sägner, av enorm betydelse och kan läsas med stort intresse (men man måste använda den med försiktighet och kunna särskilja myterna från historiska fakta). Denna bok är inte bara av stor betydelse för Armenien utan även för många olika länder i Mellanöstern. Man har även associerat en geografibok till Movses Khorenatsi, men idag har man med största sannolikhet avfärdat att han är författaren till denna bok då den beräknas ha varit skriven efter hans tid, under 600-talet.
Bland andra armeniska verk kan man nämna verk skrivna av filosofen Davit och vetenskapsmannen Eznik. Den senare har skrivit boken "Sekternas vedergällning" som med avseende på hans stil och poesi anses tillhöra till bästa författarna på sin tid.
För att kunna värdera den del som armenierna har haft i tjänandet för mänsklighetens kultur och civilisation, är det nödvändigt att påpeka att några av de nämnda verken har uppnått stor betydelse och deras beröm har nått utanför Armeniens gränser.
I verkligheten är de armeniska översättningarna av några av de viktigaste litterära verken under kristendomens första århundrade de enda kända exemplar som existerar och det är tack vare dessa översättningar som dessa verk har kunnat bevaras till våra dagar.
|
|
110) A. Meillet, tidskriften Revue Franco-Étrangère, maj 1917
111) V. Langlois, Collection des Historiens anciens et modernes d'Arménie, Paris, 1867, sid. 5
|
|
|
