Kyrkor & kloster (30)
F�stning (4)
Hedniskt tempel (1)
Andra (1)
|
| Kyrkor & kloster :: St John |
|
|
|
|
S:t Johannes kyrka i byn Mastara |
|
| |
| Information |
| |
Byn Mastara är belägen 8km från regionen centrum, Talin. De intilliggande byggnader, kyrkogård och ruiner vittnar om platsens stora betydelse under medeltiden. Vid foten av en kulle på byns gräns finns en khatchkar från 1223 som på sin tid stod bredvid en medeltida fästning och den gamla Stepanos Nakhavka.
I närheten av Mastara finns ett par olika kyrkor av vilka S:t Johannes (Sourp Hovhannes) kyrka utgör ett av praktexemplaren från medeltida Armeniens arkitektoniska verk. Kyrkans huvudsal är kvadratisk (12x11,2m), med stora sträckta oktagonala pelare vid varje hörn, varvid en andra rad av hexagonala pelare bär upp den kolv som kupolen vilar på. Kolven är oktagonal på insidan med triangelformade nisch. Inne i hallen finns ett antal altare som är halvcirkelformade på insidan och pentagonisk på utsidan. Vid östra altarens både sidor, ganska lägre än själva altaret, finns små rum. Kyrkan har en konformad (exteriören) kupol, ingångar från väst och söder, åtta fönster på själva trumman och nio på själva kyrksalen. Kyrkan i Mastara har genomgått grundlig ombyggnad under 1100-talet. Kyrkans ursprungliga stenkomposition har gjorts med röd-lila stora stenblock (radhöjd på 0,62-0,77 m), och har renoverats med orange-gula inte lika stora stenblock (radhöjd på 0,47-0,60 m). Mastaras kyrkan har även renoverats vid flera tillfällen mellan 900- och 1200-talen. Från 1700-talet hade kyrkan varit omgiven av höga staket, vilka revs ner år 1889 på order av byns präst och man renoverade minnesmonumentet (inskriptionen återfinns på altarets södra sidans murverk).
På kyrkan har man bevarat en viss Grigor Vanakanis tre inskriptioner, i vilka han utger sig vara kyrkans grundare. Inskriptionerna är daterade till 600-talet, därav även kyrkans datering. Dock har studerandet av Mastaras kyrka avslöjat att dateringen i inskriptionerna hör till renoveringarna under 600-talet och att kyrkan byggdes under 400-talet, något som avslöjas av arkitekturens stränga gamla grundläggningen, väggarnas stora tjocklek (1,30m), altarens, valven och kupolens inbuktning, ursprungliga stenblocken stora mått, de symmetriska korsen i tympanumen över hörnrummens entréer, stilen hos de uthuggna sex-vingade änglarna, västra sidans uthuggna kors med tvillingfågeln och slutligen takkronan med uthuggningar av duvorna är alla tidstypiska för 300-400-talen. Denna datering bekräftas även av minnesmonumentets gamla grekiska inskription. Man har även estimerat dateringen till 500- och 600-talen.
Mastaras kyrka är utomordentlig i det avseendet att dess stora interiörutrymme, i synnerhet beträffande kupolens och grundens balanserade proportioner, skänker en enorm fridfullhetskänsla medan den breda kupolen med dess starka bärande valv stålar styrka och storhet. Kyrkans byggnad består av en väl sammanfogad balanserad monolit, bestående av stenar, och föreställer en omkull-ramlad kyrkklocka, vars viktcentrum återfinns på 1/3 av dess höjd. Denna sammansättning utgör kryckans unika stabilitet och motstånd gentemot områdets livliga seismiska aktivitet, något som samtidigt är vikten hos dess konstnärliga värde. Bland andra kyrkor som är av Mastara-typen kan man nämna kyrkan i Voskepar (500-talet), Artiki Stora kyrkan (600-talet), Haricthavank (600-talet) och Arakelots i Kars (900-talet).
Källa: Republiken Armeniens Encyklopedia
|
|
|
