Armenien
Urartus civilisation
Segern för Självständighet
Dynastin Artashesian på Armeniens tron
Armenien mellan Rom och arsaciderna
Antagandet av Kristendomen
Försvaret av kristendomen
Armenien under dynastin Bagratounian
Kilikien - Den Nya Armenien
Armenien under turaniskt styre
Armeniens renässans eller återuppståndelse
Östfrågan
Ryssland i Kaukasus
Den armeniska frågan
Kamp på två fronter
Tsarryssland mot armenierna
Ungturkarnas revolution och det armeniska folket inför det första världskriget-
Första världskriget
Armeniens återuppståndelse
Armenien på väg mot självständighet, 1918
- Armenien på väg mot självständighet, 1918
Östarmenien
Västarmenien
De hoppfulla åren (1914-1917)
"Hopp och känslor", (mars-oktober 1917)
Bolsjevikrevolutionen och Armenien
Transkaukasus i drift (november 1917- mars 1918)
Dilemman (mars-april 1918)
Krig och självständighet (april-maj 1918)
Republikerna Georgien, Azerbajdzjan och Armenien
Supplikanterna (juni-oktober 1918)
Sammanfattning
Sovjetiska Armenien
Den andra självständiga republiken Armenien
Summa summarum
|
Ekonomiska aspekter
Både under de sista arsaciderna och även under sassanidernas styre över Armenien, fortsatte Armenien att spela en viktig ekonomisk roll som en förbindelselänk i handeln mellan öst och väst. Enligt några punkter i avtalet mellan Bysans och Persien om delningen av Armenien mellan de båda parterna, skulle städerna Artaxata, Théodosiopolis (Erzurum) och Nisibis bli handelscentrum och inneha rättigheter för handeln av silke.
Vi vet att på den tiden var det bara fjärran östern och Centralasien som producerade denna viktiga produkt och denna transporterades via den ökända Silkesvägen som gick från Turkistan och Persien och genom Armenien till Europa (vägen Ekbatan-Gandja-Artaxata-Théodosiopolis-Caesarea)
Under 500-talet försökte den bysantinska kejsaren Justinianus att skapa en ny silkesväg genom Abydos (Abyssinie) för att minska Armeniens viktiga ekonomiska roll och därmed sassanidernas ekonomiska roll som var beroende av det, men misslyckades. Procope nämner Dvin som ett av de viktigaste handelscentrumen mellan Asien och Europa.
Armeniens ledande ställning som ett lager och centrum för handeln av silke rubbades aldrig förrän då man började producera silke även i Syrien och då utvidgningen av produktionen i Mellanöstern minskade handeln av silke mellan Asien och Europa.
Denna transithandel, d.v.s. mot tullavgifter, sköttes under 200 och 300-talen i synnerhet av judar som efter förskingringen av det judiska folket hade kommit till Armenien. Dessa judar utgjorde större delen av medelklassen i de städer som de hade bosatt sig i, medan överklassen och bönderna så gott som endast bestod av armenier.
|
|
|