|
|
Trots att förhandlingarna i Berlinkongressen förolämpade Ryssland gav de inte upp alla provinser från San Stefano-avtalet. Alexander annekterade Kars, Ardahan och Batum och bildade Kars oblasten från de första distrikten medan Batum bildade sin egen oblast. 31 År 1878 var ¾ av Kars befolkning muslimer men under de följande två åren sökte cirka 75 000 av dem asyl i det osmanska imperiet. Deras övergivna land bosattes av ryska religiösa bosättare och västarmenier vilka fortsatte att strömma in över gränsen. En armenisk majoritet bildades så småningom i de två södra okrugerna (kommunerna) i oblasten. 1916 var 37 % av befolkningen i okrugen Kars och 42 % i okrugen Kaghizman armenier. 32 Den etniska sammansättningen av oblastens fyra okruger var vid denna tidpunkt enligt följande: 33
Okrug |
Total befolkning |
Armenier |
Turk-Tatarer |
Kurder |
Andra (främst greker och ryssar) |
Kars |
192 000 |
81 000 |
54 000 |
11 000 |
46 000 |
Ardahan |
89 000 |
5 000 |
50 000 |
25 000 |
9 000 |
Kaghizman |
83 000 |
35 000 |
6 000 |
27 000 |
15 000 |
Olti |
40 000 |
5 000 |
27 000 (inkl. kurder) |
- |
8 000 |
|
|
31) A. Shahkhatouni, "Administrativnyi peredel Zakavkazskago kraia (Tbilisi, 1918), s. 96
32) B. Ishkhanian, "Narodnosti Kavkaza" (Petrograd, 1916), s. 35; A. Shahkhatouni, "Administrativnyi peredel Zakavkazskago kraia (Tbilisi, 1918), s. 72-73
33) Art. Abeghian, "Menk yev mer harevannere - Azgayin kaghakakanoutian khntirner" [Vi och våra grannar - problem hos den nationella policyn], Hairenik Amsagir, VI (December, 1927), (Februari, 1928), s. 100; A. Shahkhatouni, "Administrativnyi peredel Zakavkazskago kraia (Tbilisi, 1918), s. 73
|